Author: Michael Forvass

Passageraren skulle flyga med Ryanair från Göteborg till Krakow. Den senaste prognos som fanns tillgänglig en timme innan avgång från Landvetter visade att vädret i Krakow kunde eventuellt vara förenat med dimma, dock inte sådana siktförhållanden att Ryanairs Boeing 737 inte skulle kunna landa.

Med denna information valde flygningens befälhavare att lasta extra bränsle för att möjligen kunna vara i väntläge ovanför Krakow i avvaktan på väderskiftningar, eller för att kunna genomföra en andra inflygning skulle det behövas.

När flygningen senare började närma sig Krakow rapporterades att siktförhållandena var för begränsade för att landa. Befälhavaren valde då att inte gå i väntläge eller försöka med en inflygning, utan satte kurs mot flygningens alternativa flygplats Warszawa.

När flygplanet väl hade landat i Warszawa konstaterades att vädret var tillräckligt bra i Krakow igen. Flygplanet var på marken i Krakow enbart 45 minuter. En ny flygning planerades till Krakow omedelbart efter landningen, en färdplan godkändes av Eurocontrol och mer bränsle tankades. Ändå valde Ryanair att lasta av alla 139 passagerarna. Passagerarna fick istället vänta några timmar på att bussar skulle komma och köra dem de fem timmarna, 35 mil, till Krakow. Passagerarna stod fortfarande och väntade på bussen i Warszawa, som skulle ta dem till Krakow, när Ryanairs flygplan landade i Krakow. Utan passagerare.

Tingsrätten hänvisar till hovrätternas praxis i vilken det framgår att varje förändring i vädret inte kan anses utgöra en extraordinär omständighet eftersom förändringar i vädret är något som ett flygbolag regelmässigt konfronteras med i sin verksamhet och måste planera för, exempelvis genom att lasta extra bränsle för att kunna avvakta ovanför flygplatsen för att möjliggöra en landning när väderförhållandena så tillåter.

Utredningen i målet har inte visat att flygplanets besättning avvaktat ovanför Krakow flygplats för att se om väderförhållandena skulle förbättras och den visar inte heller att någon inflygning har försökts. Tingsrätten bedömer därför att Ryanair inte kan anses ha vidtagit sådana åtgärder som är anpassade efter situationen, särskilt inte mot bakgrund av att flygplanet tämligen omgående efter landning i Warszawa har kunnat lyfta för att därefter göra en säker landning i Krakow utan passagerare. Ryanair har inte visat att det förelegat extraordinära omständigheter, varför de ska betala kompensation till passageraren.

Michael Forvass på Juristavdelningen säger i en kommentar att det mest anmärkningsvärda med omständigheterna i detta ärende är att flygplanet var på marken i Warszawa i 45 minuter. Ryanair torde precis ha fått av passagerarna när de stängde dörrarna igen och åkte vidare utan passagerarna till den destination passagerarna skulle. Passagerarna fick istället ta bussen och ankom cirka åtta timmar senare.

Göteborgs tingsrätt, 2025-01-15 dom i mål nummer FT 5217-24.

Det är dags att summera 2024.

Som Sveriges största juristbyrå inom flyg har Juristavdelningen haft ett intensivt år inom våra tre huvudsakliga verksamhetsområden.

Transportstyrelsens beslut

Som enda juristbyrå med fokus på att företräda enskilda mot Transportstyrelsen när myndigheten beslutar om att neka, återkalla eller begränsa ett flygcertifikat, ett certifikat för flygledare eller ett medicinskt intyg, har vi under året biträtt i ett flertal ärenden och processer. Alternativet för enskilda att utmana myndighetens beslut är att överklaga det till förvaltningsrätten. Varje ärende kan ses som en tröstlös kamp, men det är viktigt att det görs. Det som driver Juristavdelningen är att det är en kamp för den ensamma människan mot staten. Transportstyrelsen ska i sin myndighetsutövning respektera 5 § förvaltningslagen om legalitet, objektivitet och proportionalitet. Vilket myndigheten inte alltid gör.

Flygpassagerarförordningen

Under året har Juristavdelningen stämt flygbolag över 600 gånger för försenade och inställda flyg. Samtidigt har vi under året mottagit 471 domar, där vi haft 98,9 procent framgång. Flygbolagen torde haft runt en procents framgång. Flera av dessa domar kan man läsa om här på vår webbplats. Utomrättsligt har vi även kommit överens med flygbolag i minst lika många ärenden.

En förutsättning för att ha en sådan framgång i mål gällande flygpassagerarförordningen är vår långa erfarenhet från flygbranschen, från olika operativa funktioner, ledningsfunktioner och som jurist på olika advokatbyråer där flygbolag biträtts. Och att ha handlagt tusentals ärenden gällande flygpassagerarförordningen. Sådan erfarenhet är avgörande när man argumenterar mot flygbolag i frågor om till exempel väder och vind, flygtrafikledningsfrågor eller flygplanstekniska bedömningar.

Flygföretag

Under året har Juristavdelningen biträtt mindre flygbolag, flygplatser, flygskolor och andra små- och medelstora företag inom flygbranschen. Juristavdelningen biträder dessa företag med regulatoriska och operationella frågor avseende luftfart, samt affärsjuridik, avtalsrätt, bolagsrätt, arbetsrätt och tvistelösning.

Vi söker dig?

Är du jurist med ett stort intresse för luftfart och vill vara med på vår resa? Kanske du är den som bäst kan hjälpa oss att expandera till närliggande jurisdiktioner? Vi söker dig som har operativ erfarenhet från flygbranschen eller annan relevant erfarenhet. Juristavdelningen har bedrivit juridisk verksamhet sedan 2013 men har nästan 30 års erfarenhet från flygbranschen. Är du intresserad av att arbeta med oss, hör av dig till jobb@juristavdelningen.se.

Vi önskar våra klienter och motparter ett gott nytt år!

En grupp passagerare skulle flyga från Stockholm till Beirut den 22 oktober 2023. Redan den 16 oktober 2023 ställde Eurowings in flygningen med hänvisning till säkerhetsläget. Passagerarna bokades dock inte om till sin destination av Eurowings, även att flygbolaget har en sådan skyldighet enligt Flygpassagerarförordningen.

Eurowings menade att hela Lufthansa-gruppen, där Eurowings ingår, ställde in sina avgångar till Libanon i mitten av oktober på grund av Israel-Hamas-konflikten, och att de återupptogs igen först den 15 december 2023. Eurowings har bland annat hänvisat till att den tyska regeringen den 15 oktober 2023 gått ut med en avrådan från alla resor till Libanon.

Gällande den omständigheten att Eurowings aldrig bokade om passagerarna med andra flyg till Beirut, har Eurowings anfört att flygbolaget inte bedömde det möjligt att garantera passagerarnas säkerhet vid en sådan ombokad flygning. Eurowings menade att det skulle vara motsägelsefullt att boka om passagerarna med ett flygbolag som inte tog samma hänsyn till passagerarnas säkerhet.

Juristavdelningen, som företrädde gruppen passagerare, kunde visa att andra flygbolag fortsatte att flyga till Beirut under den aktuella perioden, även sådana flygbolag som är reglerade under samma europeiska luftfartsmyndighet (EASA) som Eurowings. Varken EASA, tyska, svenska eller andra myndigheter förbjöd en flygning till Beirut.

Det är en sak att hela Lufthansa-gruppen ställde in sina avgångar till Libanon. Det är ett beslut som Eurowings (eller Lufthansa) har rätt att fatta. Att Eurowings däremot aktivt väljer att inte boka om passagerare som ändå ville åka till Beirut med något av alla de flyg som de facto avgick till Beirut för att Eurowings var mån om passagerarnas säkerhet, är ett mycket ovanligt resonemang. Det fanns möjlighet att boka om passagerarna exempelvis med Air France via Paris.

Tingsrätten konstaterar att det vid tidpunkten för flygningen förelåg en konflikt i regionen som skulle kunna vara en sådan extraordinär omständighet som skäl 14 till Flygpassagerarförordningen bland annat avser; politisk instabilitet och säkerhetsrisker. Men, fortsätter tingsrätten, den avrådan som den tyska regeringen meddelade den 15 oktober 2023 var enbart en avrådan för passagerare att resa, inte för flygbolag att genomföra flygningar till Libanon. Med beaktande av att andra europeiska flygbolag fortsatte att flyga till Beirut, har inte Eurowings visat att beslutet att ställa in i flygningen var grundat på en omständighet som i Flygpassagerarförordningens bemärkelse är att betrakta som extraordinär. Därför ska Eurowings betala kompensation till passagerarna.

Attunda tingsrätt, 2024-12-27 dom i mål nummer FT 611-24.

Passageraren skulle resa från Göteborg till Zagreb med Ryanair. Flyget blev försenat mer än tre timmar vid ankomst, varför passageraren som utgångspunkt har rätt till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen.

Passageraren överlät dock sin fordran på kompensation till ett så kallat fordringsföretag, som i sin tur reklamerade fordran till Ryanair. Ryanair invände att fordringsföretaget inte är innehavare av fordran eftersom juridiska personer inte får överta rätten till kompensation enligt Ryanairs allmänna transportvillkor. Juristavdelningen, som företrädde fordringsföretaget, invände att Ryanairs avtalsvillkor som innehåller ett överlåtelseförbud är oskäligt enligt EU-rätten, svensk rätt och irländsk rätt, och ska därför inte tillämpas i målet.

Tingsrätten konstaterar att Göta hovrätt i ett avgörande den 22 juni 2023 i mål nummer FT 233-22, med tillämpning av irländsk rätt, har bedömt att avtalsvillkoret om överlåtelseförbud i Ryanairs allmänna villkor är oskäligt och ska lämnas utan avseende mellan Ryanair och passagerarna. Tingsrätten fann inte skäl att göra någon annan bedömning av skäligheten av villkoret än vad hovrätten gjorde, och ska därför bortse från avtalsvillkoret eftersom detta villkor utgör en otillåten ansvarsbegränsning.

Ryanair har vidare i målet invänt att någon reklamation inte har gjorts eftersom fordringsföretaget saknat rätt att reklamera då den rätten endast tillkommer den som är part i transportavtalet med Ryanair. Det vill säga passageraren. Även om fordran i sig är överlåten.

Tingsrätten konstaterade att huvudprincipen är att en penningfordran fritt kan överlåtas, med hänvisning till Högsta domstolens praxis (se bl.a. NJA 2021 s. 622 och NJA 2017 s. 343). Fordringsföretaget har således övertagit fordran på kompensation grundad på Flygpassagerarförordningen, inklusive skyldighet att reklamera. Fordringsföretaget har varken bättre eller sämre rätt än den som har överlåtit fordran. Om fordran har prekluderats innan övertaget av fordran på grund av utebliven reklamation får fordringsföretaget stå den risken. I annat fall har fordringsföretaget att reklamera för att kunna göra gällande sin fordran.

Parterna var dock överens om en fråga; att fordringsföretaget hade reklamerat i rätt tid. Ryanair ska därför betala kompensation och ränta i enlighet med fordringsföretagets yrkande.

Göteborgs tingsrätt, 2024-12-19 dom i mål nummer FT 19696-23.

Juristavdelningen har företrätt en flygpassagerare som hade bokat en biljett med SAS från Helsingfors via Stockholm till Las Palmas. Byte av flyg på Arlanda var planerat till blott 45 minuter, där boarding till anslutningsflyget startade 15 minuter efter det att Helsingforsflyget var planerat att landa. Mitt i morgonrusningen.

Flyget från Helsingfors landade 61 minuter sent så passageraren missade sitt anslutningsflyg. Anledningen till förseningen var ett snöoväder i Stockholm. SAS bokade om passageraren att flyga först nästa dag, så att passageraren blev ett dygn försenad.

Tingsrätten konstaterar att av den bevisning som SAS åberopat framgår att det förväntades snöa och blåsa den aktuella dagen med viss intensitet vid Arlanda. Med beaktande av att flygningen genomförts vintertid i ett nordiskt land anser tingsrätten inte, utifrån den bevisning som åberopats avseende väderförhållandena, att vädret går utöver vad ett flygbolag med viss regelmässighet kan komma att konfronteras med i sin verksamhet. Sådana variationer i vädret faller inte helt utanför flygbolagets faktiska kontroll.

Tingsrätten anser att det får anses höra till ett flygbolags normala verksamhet att konfronteras med skiftande väderförhållanden. SAS har således inte visat att väderförhållandena vid flygningen mellan Helsingfors och Arlanda utgjorde en sådan extraordinär omständighet som befriar SAS från kompensationsskyldighet. SAS har inte heller visat någon annan grund för att en extraordinär omständighet ska anses föreligga. Mot den bakgrunden ska SAS betala kompensation till passageraren.

Solna tingsrätt, 2024-12-19 dom i mål nummer FT 1591-24.

Passagerarna var bokade att flyga med SAS från Aberdeen i Skottland, via Köpenhamn till Palanga i Litauen. Flyget från Aberdeen försenades som en följd av att flygplanet kolliderade med en fågel vilket innebar att flygplanet behövde inspekteras. EU-domstolen har i mål C-315/15 uttalat att en kollision mellan en fågel och ett flygplan, liksom den eventuella skada som uppkommer till följd av kollisionen, omfattas av begreppet extraordinära omständigheter i flygpassagerarförordningens mening.

Frågan som tingsrätten prövar blir således om SAS har vidtagit rimliga åtgärder för att begränsa effekterna av händelsen. SAS bokade om passagerarna att flyga med SAS nästa avgång till Palanga först nästa eftermiddag.

Tingsrätten konstaterade att EU-domstolen i målet C-74/19 har uttalat att vid inställda flygningar är det oftast inte tillräckligt att erbjuda en passagerare en ombokning till den slutliga destinationen på den påföljande flygning som utförs av flygbolaget självt och i princip är en sådan ombokning sällan tillräcklig om flygningen ankommer till den slutliga destinationen först dagen efter det planerade ankomstdatumet. Flygbolaget ska i stället, menar EU-domstolen, utnyttja alla tillgängliga resurser för att säkerställa en rimlig och tillfredsställande ombokning snarast möjligt. En ombokning ska därför ske till andra direkta eller icke direkta flygningar och också till sådana som utförs av andra flygbolag, antingen inom samma flygbolagsallians eller utanför denna, och som anländer med mindre försening än det berörda flygbolagets följande flygning

Juristavdelningen argumenterade för att det fanns andra kombinationer av flyg som skulle ta passagerarna till Palanga tidigare än att vänta på SAS egna flygning. SAS, å sin sida, argumenterade för att de använde ett visst datasystem som kallas Optimizer Passenger Recovery för ombokning “för att hitta den bästa ombokningen för passageraren, vilket skapar minsta möjliga försening”.

Juristavdelningen menade på att SAS inte har visat med en utredning vilka alternativ som utreddes när passagerarna skulle bokas om, mer än att SAS gjorde gällande att de enbart bokar om till flygbolag som är medlem i IATA och som har interlineavtal med SAS. Redan där utesluter SAS ett flertal flygbolag, exempelvis Ryanair, easyJet, och Norwegian för att nämna några.

Tingsrätten konstaterade att SAS inte bevisat sina påståenden om vilka åtgärder som vidtogs för att boka om passagerarna till en flygning med en tidigare ankomsttid än SAS nästa flyg nästa eftermiddag. SAS ska därför betala kompensation till passagerarna enligt flygpassagerarförordningen.

Stockholms tingsrätt, 2024-12-09 dom i mål nummer FT 16562-24.

Passageraren skulle flyga med Norwegian från Köpenhamn till Dublin. Flygningen ankom Dublin tre timmar försenad varför passageraren som utgångspunkt har rätt till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen. Kan Norwegian emellertid visa att förseningen berodde på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas, även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits, befrias Norwegian att betala kompensation.

Norwegian anförde att det förekommit extrema väderförhållanden som hotade flygsäkerheten i form av dimma och gav en sikt om så lågt som 400 meter. Den dåliga sikten orsakade problem för bland annat flygplatsens markpersonal. Flygtrafikledningen införde därför begränsningar för flygtrafik och markpersonal i syfte att efterleva flygsäkerheten.

Juristavdelningen argumenterade dock för att 400 meters sikt visserligen är “noe som er ekstremt lavt” (citat från Norwegian), men att detta i sig inte är en begränsning för Norwegians Boeing 737 att starta (om flygplanet inte hade ett tekniskt fel som den dagen krävde ett högre minima). Flygplanet är fullt kapabelt att starta i sikt som är så låg.

Norwegian kunde inte heller visa att avgången var begränsad av flygtrafikledningen med en så kallad Calculated Take Off Time (CTOT), som flygbolagen måste följa. Att vara begränsad av flygtrafikledningen kan vara en extraordinär omständighet. Men någon sådan CTOT fanns inte.

Snarare kunde Juristavdelningen visa att den avgång som Norwegians flygplan SE-RXB var planerad att genomföra från Köpenhamn till Dublin klockan 11:20 lokal tid, var den första avgången den dagen för det flygplanet. Flygplanet var alltså inte sen in till Köpenhamn från en tidigare flygning.

Juristavdelningen kunde också visa att alla andra avgångar från Köpenhamn från klockan 10:40 till klockan 12:00 avgick – mer eller mindre – i tid (sånär som på ett SAS-flyg som var inställt av okänd anledning). Norwegians flyg var det enda som var kraftigt försenat; mer än tre timmar.

I målet framkom även att flygplanet hade befunnit sig i Norwegians hangar innan flygningen, och att Norwegian hade haft problem att flytta flygplanet från hangaren till gaten på grund av brist på sådan utrustning.

Tingsrätten konstaterar att Norwegian inte har visat att flygningen försenats till följd av extraordinära omständigheter i Flygpassagerarförordningens mening. Gällande de omständigheter som Norwegian har åberopat, menar tingsrätten, att Norwegian ändå inte styrkt att flygbolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika förseningen. Mot denna bakgrund ska Norwegian kompensera passageraren.

Stockholms tingsrätt, 2024-11-20 dom i mål nummer FT 16563-24.

En passagerare hade bokat en flygresa från Funchal till Göteborg via Frankfurt. Den första sträckan, Funchal till Frankfurt, utfördes av EW Discover. Flyget blev försenat så att passageraren missade sitt anslutningsflyg till Göteborg. Passageraren bokades om att flyga från Frankfurt till Göteborg först nästa dag, och blev därmed så sen till sin slutdestination att han kunde ha rätt till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen.

EW Discover har emellertid inte alls argumenterat om passagerarens rätt till kompensation eller om det förelåg extraordinära omständigheter som skulle befria flygbolaget från att behöva betala kompensation. EW Discover gjorde gällande att passagerarens rätt till kompensation har fallit bort då passageraren inte alls har reklamerat sitt krav till EW Discover, eftersom passageraren reklamerade till Lufthansas kundtjänst.

Högsta domstolen har i avgörandet NJA 2018 s. 127 slagit fast att som huvudregel i svensk rätt får anses föreligga en allmän princip på det kontraktsrättsliga området om reklamationsskyldighet för den som vill göra gällande krav på ersättning. Gällande reklamationsfristens längd har HD uttalat att två månader efter resans avslutande utgör en rimlig frist. EW Discover menade att passageraren har reklamerat till fel flygbolag, och då passageraren inte reklamerade till EW Discover inom två månader har rätten till kompensation fallit bort.

Juristavdelningen, som företrädde passageraren, har argumenterat för att EW Discover ägs av Lufthansa Group och hänvisar på sin hemsida till Lufthansas kundtjänst. Passageraren har skickat en reklamation inom två månader till Lufthansa. Lufthansas kundtjänst har dessutom besvarat meddelandet.

Juristavdelningen argumenterade även att EW Discover hänvisar på sin hemsida under avsnittet ”Passenger right”, upprepade gånger till Lufthansas hemsida, bland annat under rubriken ”How can I rebook, or will I be rebooked automatically”. Vidare, genom att klicka på länken ”My bookings on lufthansa.com” på EW Discovers hemsida kommer passageraren vidare till Lufthansas hemsida för ombokning eller återbetalning. Under rubriken “Inställda flygningar” anger EW Discover att passageraren ska kontakta Lufthansa.

EW Discover gjorde gällande, oaktat alla hänvisningar till Lufthansa, att EW Discover och Lufthansa är två skilda flygbolag med olika flygoperatörscertifikat och IATA-koder, samt att de är två skilda rättssubjekt. EW Discover mottog ingen reklamation i tid genom det kontaktformulär som flygbolaget erbjuder på hemsidan, som är det enda sättet att reklamera.

Juristavdelningen påminde därefter tingsrätten att Konsumentverket har angett att ett flygbolag inte får begränsa sättet att göra reklamation till enbart ett formulär. En reklamation ska kunna ske på olika sätt. Även Patent- och Marknadsdomstolens praxis innebär att det inte är tillåtet att ställa upp formkrav för reklamation.

Tingsrätten konstaterade att EW Discovers passagerare dirigeras om till Lufthansas webbplats för såväl återbetalning av biljettpris och när det gäller att ändra sin resa. Därför bedömde tingsrätten att en genomsnittlig konsument härav kan dra slutsatsen att även en reklamation med begäran om att få kompensation kan skickas på samma sätt. En reklamation ska kunna ske inte endast genom att använda formulär på en hemsida utan även genom att ett mejl skickas till kundtjänst.

Tingsrätten konstaterade vidare att även om EW Discover och Lufthansa är skilda rättssubjekt inom Lufthansagruppen, framgår det av utredningen att de har en gemensam digital plattform när det gäller vissa av passagerarens rättigheter. Tingsrätten ansåg därför att den begäran om kompensation som har skickats till Lufthansas kundtjänst har således skickats på ett ändamålsenligt sätt. Reklamationen har därför skett inom rätt tid, och EW Discover ska betala kompensation till passageraren.

Göteborgs tingsrätt, 2024-11-06 dom i mål nummer FT 4227-24.

British Airways ställde in flyget från Göteborg till London Heathrow. Passageraren hävdade att den inte informerats om att flyget blev inställt, än mindre blev informerad mer än 14 dagar innan den planerade avgången. BA hävdade att passageraren hade informerats om den inställda flygningen mer än 14 dagar innan den planerade avgången.

Om ett flygbolag kan visa att passageraren informerades i vart fall 14 dagar innan den planerade avgången om att flygningen är inställd, har ett flygbolag inga förpliktelser alls enligt Flygpassagerarförordningen att betala kompensation till passageraren.

Frågan i målet var således om passageraren hade blivit informerad alls av BA, och när han i så fall blev informerad. Enligt Flygpassagerarförordningens artikel 5.4 framgår att bevisbördan för om passageraren har underrättats om den inställda flygningen, samt när detta skett, åvilar flygbolaget.

BA kunde visa att ett mejl hade skickats mer än 14 dagar innan den planerade avgången med information om att flygningen ställdes in. Men informerades passageraren?

Passageraren bokade sin flygresa genom en resebyrå. I bokningen hos resebyrån använde passageraren den enda mejladress han nyttjar. Utredningen i målet visar dock att resebyrån använder sig av en virtuell mejladress skapad i samband med passagerarens bokning, i sin kommunikation med BA. Denna mejladress har passageraren varken haft vetskap om eller haft tillgång till. Det var till denna mejladress som BA skickade informationen om den inställda flygningen till.

EU-domstolen har i sitt avgörande C-302/16, Krijgsman, p. 31, uttalat att flygbolagets bevisbörda rörande underrättelsen gäller såväl det fall där transportavtalet har ingåtts direkt med den berörda passageraren som när avtalet om transport har ingåtts via en tredje man, såsom en resebyrå. Det är flygbolaget som avser att utföra en flygning som ensam ansvarar för betalning av kompensation till passagerarna när de skyldigheter som följer av förordningen har åsidosatts.

Tingsrätten konstaterar att det är BA som har ansvar för att informationen om den inställda flygningen når passageraren även då resan bokats via tredje man, samt har bevisbördan för att informationen nått passageraren. Passageraren har å sin sida förnekat att resebyrån vidareförmedlat information om den inställda flygningen. BA har inte visat att passageraren nåtts av informationen om den inställda flygningen och ska därför betala kompensation till passageraren.

Flygpassagerarförordningens artikel 13 inskränker dock inte flygbolaget från att begära ersättning i enlighet med nationell lagstiftning från den som orsakat att flygbolaget har åsidosatt sina skyldigheter. 

Göteborgs tingsrätt, 2024-11-01 dom i mål nummer FT 8015-24.

Passageraren var bokad att flyga med Eurowings från Stuttgart till Arlanda. Eurowings ställde in flyget då noshjulet hade skadats och att detta låg utanför flygbolagets kontroll och menade att det förelåg en extraordinär omständighet vilket befriade flygbolaget från att betala kompensation.

Det visade sig senare i skriftväxlingen dels att noshjulet hade skadats i Nice, innan flygplanet skulle flyga från Nice till Arlanda, för att där starta en ny rotation från Arlanda till Stuttgart och från Stuttgart tillbaka till Arlanda (den sista flygningen var passagerarens flyg).

Juristavdelningen invände att det inte förelåg extraordinära omständigheter. Dels då Eurowings inte hade visat att ett främmande föremål, såsom löst skräp, orsakat skadan på noshjulet. Dels att den påstådda skadan på noshjulet inträffade på en tidigare rotation där Arlanda är hemmabas för Eurowings och att flygbolaget där ska tillhandahålla reservflygplan och besättning vid sådana störningar, alternativt omplanera sina resurser, så att senare flygningar inte påverkas.

Juristavdelningen gjorde också en sista invändning, för det fall tingsrätten skulle sluta sig till att extraordinära omständigheter förelåg, att Eurowings inte tillsåg att passageraren ankom sin destination (Arlanda) snarast möjligt. Passageraren bokades om av Eurowings att flyga dagen efter från Stuttgart till Aten, och ytterligare en dag senare flyga från Aten till Arlanda. Passageraren ankom Arlanda nästa två dygn sent. Juristavdelningen argumenterade för att det fanns snabbare alternativ.

Tingsrättens bedömning hade dock fokus på skadan på noshjulet, där tingsrätten menade att en skada på noshjulet kan ses som en extraordinär omständighet om skadan beror på omständigheter utanför flygbolagets kontroll. EU-domstolen har i mål C-501/17, Germanwings, p. 34, anfört att en skada på ett flygplansdäck som beror på att det legat ett främmande föremål, såsom löst skräp, på banan på en flygplats omfattas av begreppet ”extraordinära omständigheter”.

Tingsrätten konstaterar att flygbolagen för underhåll och service av flygplanet för att säkerställa att internationella säkerhetsföreskrifter efterlevs. En skada på noshjulet kan därför också anses ligga inom flygbolagets ordinarie verksamhet och kontroll under vissa omständigheter. Utredningen i målet, menar tingsrätten, visar inte hur skadan på noshjulet har uppstått och det går därför inte att dra några slutsatser kring vilka omständigheter som föranlett skadan. Tingsrätten anser därför att Eurowings inte har visat att skadan på noshjulet låg utanför bolagets kontroll, varför Eurowings ska betala kompensation till passageraren.

Juristavdelningen noterar att tingsrätten tog fasta på skadan på noshjulet och att Eurowings inte hade visat hur den uppstod (om det var inom eller utom flygbolagets kontroll). Det som Juristavdelningen dock blev mest bekymrad av i detta mål, var att Eurowings bokade om passageraren så att han ankom Arlanda med två dygns försening. Från Stuttgart till Arlanda. Eurowings skulle oavsett, tror Juristavdelningen, ha tvingas betala kompensation på grund av denna ombokning även om de hade visat att extraordinära omständigheter förelåg.

Attunda tingsrätt, 2024-11-01 dom i mål nummer FT 587-24.

Passageraren reklamerade sitt krav själv direkt till Lufthansa. Nästan två veckor senare överlät passageraren kravet till en så kallad claim firm, ett fordringsföretag specialiserat att driva krav mot flygbolag avseende försenade eller inställda flyg.

Detta fordringsföretag meddelade Lufthansa ytterligare ett par dagar senare att företaget nu ägde kravet, och att betalning med befriande verkan nu enbart kunde ske direkt till företaget. Bifogat fanns bland annat det undertecknade överlåtelseavtalet.

Fem dagar senare svarade Lufthansa på fordringsföretagets e-postmeddelande. Senast vid detta tillfälle, har Juristavdelningen argumenterat för, har Lufthansa fått befogad anledning att tro att kravet var överlåtet av passageraren till fordringsföretaget (jämför Svea hovrätts dom av den 15 november 2022 i mål nummer FT 14203-21).

Ytterligare ett par veckor senare skriver Lufthansa ett e-postmeddelande till passageraren där de bekräftar att han är berättigad till kompensation, och efterfrågar hans bankkontouppgifter så att de kan betala kompensationen. Passageraren svarar på detta e-postmeddelande med de begärda uppgifterna och mottager kort därefter kompensationen.

En gäldenär som i god tro betalar till den som materiellt sett är borgenär, eller den som borgenären har anvisat, har betalat med befriande verkan. Vid betalningen gäller att gäldenären har att på egen risk bedöma om han har betalat till rätt person eller till någon som är behörig att företräda borgenären. Betalar gäldenären till fel person utplånas alltså inte skulden, vilket framgår av 29 – 30 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev. Ansvaret är i princip strikt (jämför bland NJA 2001 s. 292).

Tingsrätten konstaterar att Lufthansa inte haft skäl, efter det att fordringsföretaget meddelade Lufthansa att företaget nu ägde kravet, att anta att passageraren fortfarande var innehavare av kravet, i synnerhet då Lufthansa inte synes ha frågat honom under den senare skriftväxlingen om kravet på något sätt gått åter till honom. Lufthansa har således inte betalat med befriande verkan till passageraren och ska betala kompensationen även till fordringsföretaget.

Michael Forvass på Juristavdelningen, som företrädde fordringsföretaget mot Lufthansa, säger i en kommentar:

– Det är ett känt problem att passagerare överlåter sitt krav till ett fordringsföretag och i vissa fall också får betalt direkt av ett sådant fordringsföretag, men sedan driver “sitt” krav vidare direkt mot flygbolaget för att få betalt en andra gång. För att förhindra ett sådant beteende är det viktigt att flygbolaget säkerställer vem som faktiskt äger kravet. Antingen om flygbolaget har blivit meddelade ett ägarbyte, eller om flygbolaget annars har anledning att utreda vem som äger kravet. Det föreligger alltså en viss utredningsskyldighet när flera gör anspråk på ett krav. Här utredde inte Lufthansa vem som var rätt borgenär, varför de tvingas betala kompensation en andra gång när de första gången betalade till fel person.

Attunda tingsrätt, 2024-09-30 dom i mål nummer T 4432-24.

Två passagerare hade köpt en biljett med SAS att en eftermiddag flyga från Frankfurt via Köpenhamn till New York. Flyget från Frankfurt blev försenat på grund av begränsningar av flygtrafikledningen, så att passagerarna missade sitt anslutningsflyg till New York.

SAS bokade om passagerarna till sitt nästa flyg från Köpenhamn till New York, vilket avgick först eftermiddagen nästa dag. SAS argumenterade i domstolen att det inte fanns några fler flyg från Köpenhamn direkt till New York samma dag.

Juristavdelningen invände med hänvisning bland annat till Svea hovrätts dom av den 11 november 2022 i mål FT 8041-21, att SAS ska nyttja alla tillgängliga resurser för att säkerställa en rimlig och tillfredsställande ombokning snarast möjligt. En ombokning ska därför ske till andra direkta eller icke direkta flygningar och också till sådana som utförs av andra flygbolag, antingen inom samma flygbolagsallians eller utanför denna, och som anländer med mindre försening än det berörda flygbolags följande flygning.

Det duger alltså oftast inte när ett flygbolag bokar om passagerarna till sitt egna flyg först nästa dag när det finns snabbare alternativ.

I detta mål fanns det flera alternativ, vilket Juristavdelningen visade. Exempelvis att flyga passagerarna redan samma kväll från Köpenhamn till Paris eller London för att därifrån flyga vidare till New York med andra flygbolag. Eller att flyga passagerarna till Arlanda för att nästa förmiddag flyga dem till New York med SAS.

Tingsrätten konstaterade att SAS inte har visat att det inte funnits andra alternativa och snabbare sätt att få passagerarna till New York, till exempel genom en mellanlandning på en annan flygplats, och inte heller att en sådan ombokning hade inneburit orimliga uppoffringar för flygbolaget. SAS har därför inte vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika passagerarnas försening och är därför skyldigt att betala kompensation till passagerarna.

Solna tingsrätt, 2024-09-25 dom i mål nummer FT 11142-23.

Passageraren hade köpt biljett med Aegean Airlines att flyga från Arlanda via Aten till Chania, Kreta. Det första flyget landade i Aten 33 minuter sent. På grund av den förseningen missade passageraren sin vidare anslutning från Aten till Chania. Passageraren bokades om till en senare flygning vilket innebar att han ankom Chania mer än tre timmar senare än ursprungligen planerat. Passageraren hade därför rätt till kompensation.

Aegean har argumenterat för att det första flyget lämnade Arlanda 1 timme och 5 minuter sent med anledning av flygtrafikledningsrestriktioner. Därför föreligger extraordinära omständigheter och flygbolaget ska befrias från att betala kompensation.

Juristavdelningen har däremot argumenterat för att det inte är relevant hur sent det första flyget lämnade Arlanda, utan hur sent det ankom Aten, och hur mycket tid som fanns tillgängligt för byte till nästa flyg. Aegean hade sålt en flygbiljett med enbart 45 minuter tillgängligt att byta flyg på Atens flygplats. Även med en för flygbranschen mindre försening gör det svårt att hinna byta flyg på 45 minuter mitt i eftermiddagsrusningen.

Tingsrätten konstaterar att förseningen av den första flygningen var orsakad av ett flygtrafikledningsbeslut, och att ett sådant ligger utanför Aegeans kontroll. Men alla sådana flygtrafikledningsbeslut anses inte utgöra extraordinära omständigheter.

Tingsrätten anser att det saknar betydelse att flyget från Arlanda lämnade 1 timme och 5 minuter försenat, utan vad som är intressant är hur sent flyget ankom Aten. Att flyget enbart var 33 minuter försenat till Aten får anses som en blygsam försening. Tingsrätten anser att en sådan försening är något som ett flygbolag får räkna med och planera för.

Omständigheterna får därför anses ha utgjort en del av Aegeans normala verksamhet (jämför Hovrätten för Västra Sveriges dom den 6 maj 2020 i mål FT 1787-20). Aegean har således inte bevisat att det rört sig om sådana extraordinära omständigheter som avses i Flygpassagerarförordningen varför Aegean är skyldigt att betala kompensation till passageraren.

Attunda tingsrätt, 2024-09-23 dom i mål nummer FT 12437-23.

SAS flyg från Malaga till Stockholm, som var planerat att landa på Arlanda mitt i natten, fortsatte förbi Arlanda och landade i Åbo, Finland. SAS menade på att vädret var så dåligt på Arlanda att det inte gick att landa. Väl i Åbo hade besättningen uppnått sin maximala tjänstgöringstid varför de var tvungna att vila. Passagerarna fick då vänta i terminalen i nästan tolv timmar, tills besättningen hade vilat klart och kunde flyga passagerarna till Arlanda.

SAS argumenterade att det under kvällen och natten var extrema väderomständigheter i form av regn, storm och åskoväder på Arlanda och att de flesta flyg därför var försenade. Därtill argumenterade SAS att omdirigeringen berott på ett flygplatsbeslut utom SAS kontroll.

Juristavdelningen argumenterade för att SAS inte visat att faktiska väderrapporter från den aktuella tidpunkten som flyget var i närheten av och skulle landa på Arlanda, varit så begränsade att SAS inte kunde landa med den aktuella flygplanstypen. Tvärtom landade alla andra flyg som ankom Arlanda under natten. Just det här flyget försökte inte ens göra en inflygning.

Tingsrätten konstaterar rätteligen att SAS inte har visat att vädret var så begränsande att flygplanet inte kunnat landa, och att vädret därmed inte utgjort en extraordinär omständighet som befriar SAS från kompensationsskyldighet. SAS har heller inte visat att det var ett beslut från flygplatsen att SAS flygplan skulle omdirigeras.

Michael Forvass på Juristavdelningen säger i en kommentar:

– Det mest uppseendeväckande med detta ärende är att SAS lät passagerarna vänta i terminalen i ett halvt dygn medans deras besättning skulle vila. Redan när flyget landade i Åbo visste SAS att det skulle bli en sådan lång försening, och då ankommer det flygbolaget att ombesörja hotell också för deras passagerare, inte bara besättningen.

Solna tingsrätt, 2024-09-20 dom i mål nummer FT 2362-24.

En passagerare skulle resa från Arlanda i Sverige, via Warszawa i Polen till destinationen Baku i Azerbajdzjan. Passageraren nekades ombordstigning på Arlanda då flygbolaget menade att hennes pass hade för kort giltighetstid.

Passageraren hade dock fått ett särskilt intyg från Azerbajdzjans ambassad i Stockholm, med innebörden att hon kunde resa in i Azerbajdzjan med sitt pass senast ett visst datum som låg flera veckor fram i tiden. Passageraren visade upp detta intyg vid incheckningen, men nekades ombordstigning.

LOT hävdade att enligt azerbajdzjansk lag måste ett pass vara giltigt i minst tre månader från planerat inresedatum, och passageraren accepterade som en del av köpeavtalet avseende flygbiljetten att följa gällande lag. LOT menade vidare att passageraren inte visade upp intyget från Azerbajdzjans ambassad ”i god tid” innan det flyg hon nekades att gå ombord på.

Tingsrätten sammanfattar att det är ostridigt att intyget från Azerbajdzjans ambassad som passageraren visade upp på flygplatsen hade varit tillräckligt för att hon skulle tillåtas flyga. LOT har dock anfört att intyget visades upp för sent för att passagerarens incheckning skulle hinna godkännas. Passageraren har anfört att hon visade upp intyget i tid inför check-in personalen.

Frågan i målet blev således vem av parterna som har bevisbördan för vad som varit anledningen till att passageraren nekats att gå ombord.

Flygpassagerarförordningen anger inte uttryckligen vem av passageraren eller flygbolaget som har bevisbördan när det gäller nekad ombordstigning. Men, konstaterar tingsrätten, mot bakgrund av att flygpassagerarförordningen är ämnad att ge ett långtgående skydd för passagerare och att förordningen annars ålägger flygbolag att visa bland annat att en flygning ställts in på grund av en extraordinär omständighet eller att en passagerare underrättats om en inställd flygning, är det rimligen LOT som har att styrka att flygbolaget hade rätt att neka passageraren ombordstigning. LOT ska alltså visa att passageraren visade upp intyget från Azerbajdzjans ambassad för sent och därför inte nekats ombordstigning i den mening som avses i förordningen. LOT har inte visat det, och ska därför betala kompensation till passageraren.

Attunda tingsrätt, 2024-09-13 dom i mål nummer FT 4657-24.