Author: Michael Forvass

Idag skriver jurist Michael Forvass på Juristavdelningen en krönika på Flygtorget om en flygledare som Transportstyrelsen menade hade en beteendestörning eller en psykisk störning orsakat av alkohol för att flygledaren lämnat PEth-värden över vad som är rekommenderat vid två tillfällen med två års mellanrum. Ingen annan utredning utöver ett PEth-test hade gjorts för att flygledaren skulle få den diagnosen av flygöverläkaren på Transportstyrelsen, som han aldrig heller hade träffat.

Flygledare förklarades “temp unfit” och fick inte tjänstgöra på ett år, och tvingades till total nykterhet under den tiden. Efter det fick flygledaren tillbaka sitt medicinska intyg med vissa svårförståeliga begränsningar. De fortsatta begränsningarna var bland annat att lämna PEth-prov en gång i månaden som skulle visa ett starkt begränsat alkoholintag. Det fanns i beslutet inget slutdatum för sådana tester.

Ärendet, där Michael Forvass på Juristavdelningen företrädde flygledaren i förvaltningsrätten, visar att Transportstyrelsen i sin myndighetsutövning inte respekterat 5 § förvaltningslagen om legalitet, objektivitet och proportionalitet. Det visar också en människa som blivit mycket orättfärdigt behandlad av staten.

Passageraren skulle flyga med Norwegian från Arlanda till Riga i Lettland. Avgången blev försenad med mer än fyra timmar. Som utgångspunkt har passageraren rätt till kompensation enligt flygpassagerarförordningen, en EU-förordning som också är lag i Sverige.

Vid krav på kompensation enligt flygpassagerarförordningen är det tillräckligt att passageraren kan visa att kriterierna för kompensation är uppfyllda. Det är därefter flygbolaget som har bevisbördan för omständigheter som kan leda till att kompensation inte ska utgå. Ett exempel är att visa på extraordinära omständigheter. Det är händelser som ligger utanför flygbolagets kontroll, och som flygbolaget inte kunnat undvika även om det vidtagit alla rimliga åtgärder. Exempel på extraordinära omständigheter kan vara politisk instabilitet, väderförhållanden som gör det omöjligt att flyga, säkerhetsrisker, oförutsedda brister i flygsäkerheten eller strejker som påverkar verksamheten för det flygbolag som ska utföra flygningen.

Norwegian gjorde i målet gällande att väderförhållanden och flygledningsbeslut vid tidigare flygningar lett till att även passagerarens flyg från Arlanda till Riga blev försenat. Innan passagerarens flygning skulle samma flygplan först flyga från Arlanda till Sarajevo, men på grund av sämre väderförhållanden i Sarajevo tvingades flygplanet att omdirigeras till Belgrad. Efter ett kort stopp i Belgrad fortsatte flygplanet till Sarajevo där det landade. Sedan flög flygplanet tillbaka till Arlanda.

Juristavdelningen som företrädde passageraren, har argumenterat att passagerarens flyg inte försenades på grund av väderförhållanden varken vid Arlanda eller Riga vid den planerade tiden för flygningen. Norwegian har inte visat att passagerarens flygning av annan anledning behövde försenas, mer än att hänvisa till att tidigare flygningar med samma flygplan försenats på grund av väder i en helt annan del av Europa.

Tingsrätten konstaterar att Norwegian har visat att väderförhållandena vid flygningen från Arlanda till Sarajevo var sådana att flygplanet inte kunde landa vid Sarajevo och därför behövde omdirigeras, samt att detta medförde en försening både för passagerarna som skulle till Sarajevo och för de som skulle flyga från Sarajevo till Arlanda. Vidare anser tingsrätten att en sådan omständighet i och för sig är att anse som extraordinär i enlighet med flygpassagerarförordningen.

Väderförhållandena påverkade dock en helt annan flygning än den som är aktuell för passageraren i målet. Tingsrätten konstaterar därför att Norwegian inte har visat att det förelåg ett direkt orsakssamband mellan de omständigheter som görs gällande avseende de tidigare flygningarna och det förhållande att den i målet aktuella flygningen försenades. Norwegian ska därför betala kompensation enligt flygpassagerarförordningen.

Attunda tingsrätt, 2025-05-02 dom i mål nummer FT 6-25.

Passageraren skulle flyga från Landvetter till Stansted med Ryanair en fredag. Flyget blev nästan åtta timmar försenat och passageraren har därför som utgångspunkt rätt till kompensation enligt flygpassagerarförordningen. Ryanair hade att visa att förseningen berodde på extraordinära omständigheter och att flygbolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika att flygningen blev försenad, för att befrias från kravet att betala kompensation.

Ryanair bestred kravet och hävdade att flygningen blev försenad på grund av ett blixtnedslag vilket räknas som en extraordinär omständighet som inte hade kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.

Enligt den dokumentation Ryanair lämnade till domstolen framgår det att flygplanet var AOG (Aircraft On Ground) redan kvällen innan i Stansted. Juristavdelningen, som företrädde passageraren, gjorde gällande att det inte föreligger ett adekvat orsakssamband mellan en eventuell fågelkollision från torsdagen i Stansted, till passagerarens flygning från Landvetter på fredagen. I synnerhet när både Stansted och Landvetter är hemmabas för Svaranden, där extra resurser ska finnas.

Tingsrätten konstaterade att ett blixtnedslag är en sådan extraordinär omständighet som ligger utanför ett flygbolags kontroll och som inte innefattas i dess normala verksamhet. Men, fortsatte tingsrätten, Ryanair har inte lämnat någon uppgift om när blixtnedslaget inträffade, även att Juristavdelningen efterfrågat detta. Det är alltså inte visat att det förelegat någon adekvat kausalitet mellan blixtnedslaget och de därpå följande reparationsarbetena och förseningen för flyget från Landvetter.

Ryanair har inte heller åberopat några omständigheter rörande när det stod klart för flygbolaget att flyget inte skulle kunna avgå i tid eller varför reparationsarbetena tog längre tid än planerat. Ryanair kan därför inte anses ha visat att bolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika att passagerarna blev försenade.

Mot denna bakgrund ska Ryanair betala kompensation till passageraren.

Göteborgs tingsrätt, 2025-04-25 dom i mål nummer FT 13931-24.

Passageraren skulle flyga från Amsterdam till Arlanda med Norwegian. Samma flygplan skulle först flyga Arlanda till Amsterdam, men Norwegian ställde in det flyget varför också returflygningen Amsterdam till Arlanda ställdes in.

Av Norwegians interna dokumentation framkom att det första flyget till Amsterdam blev inställt på grund av begränsningar av flygtrafikledningen som i sin tur berodde på dåliga väderförhållanden i Amsterdam.

Aktuellt väder i Amsterdam var sämre, men inte så dåligt att Norwegians flygplan inte kunde landa. Framför allt kunde inte Norwegian stödja sitt påstående att flygtrafikledningen hade begränsat flygningen, vilket flygtrafikledningen gör med en så kallad CTOT (Calculated Take Off Time). Någon sådan utfärdades aldrig, oavsett vad som uppgavs i Norwegians interna dokumentation.

EU-domstolen har i mål C-294/10, Eglitis och Ratnieks, funnit att ett flygbolag enligt flygpassagerarförordningen kan förväntas planera sina resurser på lämpligt sätt för att göra det möjligt att genomföra en planerad flygning efter att de oförutsedda extraordinära omständigheterna har upphört, det vill säga under en viss tidrymd efter den utsatta avgångstiden. Flygbolaget bör särskilt planera för en viss tidsreserv som, om möjligt, möjliggör för flygbolaget att genomföra hela flygningen när de extraordinära omständigheterna inte längre föreligger.

Juristavdelningen, som företrädde passageraren, argumenterade att Norwegian inte har visat att det faktiskt fanns en begränsning från flygtrafikledningen att genomföra flygningen, eller varför inte flygningen genomfördes alls då vädret inte var så dåligt att Norwegians Boeing 737-800 inte hade kunnat landa. Oavsett borde flygningen ha genomförts med en relativt kort försening, enär vädret förbättrades löpande.

Tingsrätten konstaterade att Norwegian inte har lyckats redovisa på vilket sätt vädret påverkade flygningen. Vidare har Norwegian inte visat på vilket sätt väderförhållandena medförde att flygningen i aktuellt mål ställdes in och har inte heller visat ett direkt orsakssamband mellan väderförhållandena och flygningen i aktuellt mål. Norwegian ska därför kompensera passageraren enligt flygpassagerarförordningen.

Attunda tingsrätt, 2025-04-16 dom i mål nummer FT 12827-24.

Passagerarna skulle flyga med Iberia från Arlanda via Madrid till Santiago de Compostela. Flyget från Arlanda blev försenat så att passagerarna landade i Madrid 36 minuter sent, vilket ledde till att de missade sitt anslutningsflyg. Eftersom passagerarna då ankom sin slutliga destination mer än tre timmar försenade har de som utgångspunkt rätt till kompensation från Iberia enligt flygpassagerarförordningen.

Om Iberia kan visa att förseningen berodde på extraordinära omständigheter kan de eventuellt befrias från skyldigheten att betala kompensation till passagerarna.

Iberia menade att föregående flygning, den från Madrid till Arlanda, blev försenad från Madrid på grund av “tull, immigration och hälso- och säkerhetsåtgärder”. Det ledde i sin tur till att flygningen Arlanda till Madrid blev sen. Detta menade Iberia utgjorde en extraordinär omständighet som skulle befria dem från skyldigheten att betala kompensation till passagerarna.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, argumenterade att Iberia inte styrkt att tidigare flyg blev försenad av sådana anledningar, exempelvis genom officiell dokumentation från tullmyndigheten, immigrationsmyndigheten eller annan myndighet Iberia hänvisade till. Någon sådan dokumentation presenterades aldrig.

Oavsett, argumenterade Juristavdelningen, är förseningen så ringa och att Iberia planerat passagerarnas resa med en alltför kort tid för byte till anslutningsflyget på Madrid, och att det ligger inom Iberias normala verksamhet att hantera mindre förseningar. Även om det skulle vara så att förseningen kan tillskrivas omständigheter som ligger utanför Svarandens faktiska kontroll.

Tingsrätten konstaterar att Iberia inte inkommit med någon bevisning till stöd för påståendet att flygningen innan passagerarnas flygning, försenades på grund av åtgärder avseende tull, immigration, hälsa och säkerhet. Iberia har därför inte visat att passagerarnas flygning försenades på grund av extraordinära omständigheter. Av den anledningen ska Iberia åläggas att betala kompensation till passagerarna.

Tingsrätten behövde således inte pröva frågan om förseningen var ringa, men det finns omfattande praxis på ringa förseningar upp till en timme som har ansetts ligga inom flygbolagets normala verksamhet att hantera.

Attunda tingsrätt, 2025-04-07 dom i mål nummer FT 585-24.

Passagerarna skulle resa från Pristina till Malmö med Air Mediterranean. Flyget var planerat att avgå klockan 18:00. När passagerarna i god tid kom till flygplatsen för sin planerade flygresa, visade det sig att flyget redan hade avgått. Redan klockan 07:00 samma dag, elva timmar tidigare.

Av punkten 4 i EU-domstolens dom i förenade målen C-146/20, C-188/20, C-196/20 och C-270/20 framgår att en flygning ska anses vara en ”inställd flygning” när flygbolaget tidigarelägger denna flygning med mer än en timme. Utgångspunkten är således att flygningen blev inställd, och att kompensation ska betalas passagerarna.

Av artikel 5.4 i flygpassagerarförordningen framgår att det är flygbolaget som har bevisbördan för om passagerarna underrättats om den inställda flygningen samt när detta skett. Huvudfrågan i målet är således huruvida Air Mediterranean med befriande verkan underrättat passagerarna om den inställda flygningen, och på så sätt befrias från att betala kompensation.

Air Mediterranean åberopade i målet inte någon underrättelse ställd till passagerarna gällande inställelse eller schemaändring av flygresan som bevisning. I stället grundade Air Mediterranean sin talan på att passagerarna faktiskt rest med flygplanet, vilket enligt flygbolaget skulle visa att passagerarna underrättats om schemaändringen.

Air Mediterranean har som bevis för att passagerarna befann sig på flygplanet, åberopat vissa passagerarloggar som flygbolaget menar visar vilka som flög med det tidigarelagda flyget. Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, menade att dessa listor snarare visar vilka passagerare som var bokade på den aktuella resan och inte vilka passagerare som faktiskt befunnit sig på flygplanet.

I målet begärde Air Mediterranean edition, att passagerarna skulle förete sina boardingpass till tingsrätten. Juristavdelningen bestred flygbolagets begäran då passagerarna aldrig hade fått ett boardingpass. De kunde ju inte checka in på flyget när de kom till flygplatsen då flyget sedan länge hade avgått. Tingsrätten avslog Air Mediterranean begäran att passagerarna skulle förete sina boardingpass, eftersom det inte är visat att passagerarna hade de aktuella boardingpassen eller att de överhuvudtaget existerade.

Juristavdelningen har fokuserat sin talan på artikel 5.4 i flygpassagerarförordningen, att det är flygbolaget som ska visa att passagerarna har underrättats om den inställda flygningen och när detta skedde. Det är tydligt uppställda krav som Air Mediterranean i målet enkelt skulle kunna visa exempelvis genom kopia av ett skickat e-postmeddelanden med sådan information. Flygpassagerarförordningen ger därför en stor fördel till flygbolaget; kan flygbolaget visa att passagerarna informerats i rätt tid är de befriade från att betala kompensation.

Tingsrätten konstaterar att Air Mediterranean inte har visat att passagerarna informerats. Air Mediterranean har inte heller visat att passagerarna befann sig ombord på flygplanet som lämnade klockan 07:00. Snarare har Air Mediterranean visat loggar om vilka passagerare som var bokade på den aktuella flygresan, inte att de passagerarna faktiskt befunnit sig ombord på flygplanet. Eftersom artikel 5.4 flygpassagerarförordningen lägger bevisbördan på Air Mediterranean gör tingsrätten bedömningen att Juristavdelningen visat att passagerarna hade rätt till kompensation enligt flygpassagerarförordningen.

Ystads tingsrätt, 2025-03-27 dom i mål nummer FT 882-24.

Två passagerare, mor och dotter, skulle resa med Vueling från Arlanda via Barcelona till Gran Canaria. Flyget från Arlanda blev försenat så att de missade anslutningsflyget till Gran Canaria och blev därmed så försenade att de hade rätt till kompensation.

Dottern bokade sin biljett själv och betalade med sitt egna bankkort och fick ett unikt så kallat PNR (Passenger Name Record, även kallad bokningsfil, som är ett digitalt dokument med detaljer om resplanen för en passagerare eller en grupp passagerare som reser tillsammans). Dottern hjälpte sedan sin mor med att boka in sig på samma flyg. Den biljetten betalades med moderns egna bankkort, och biljetten hade ett eget unikt PNR. Dottern uppgav sin e-postadress vid bokningen även av moderns biljett.

Modern reklamerade sitt krav till Vueling i november 2022, och i juli 2024 betalade Vueling ut kompensation till dotterns konto. Frågan som uppstod var om Vueling har betalat kompensationen till modern med befriande verkan. Vueling hävdade att de hade gjort det, eftersom flygbolaget uppfattat det som att dottern företrädde modern i frågan om kompensation för den aktuella flygningen. Till stöd för detta, menade Vueling, är att det var dottern som företrätt modern vid bokning av flygbiljetten, att dottern står som kontaktperson för modern i bokningen samt att dottern vid något tillfälle kontaktade Vueling angående kompensation till modern.

Tingsrätten konstaterar dock att inget i utredningen tyder på att modern överlåtit sitt krav på kompensation till dottern, varpå betalning med befriande verkan endast kan ske till modern.

Som utgångspunkt kan en gäldenär som i god tro betalar till den som materiellt sett är borgenär, eller den som borgenären har anvisat, betala med befriande verkan. Vid betalningen gäller emellertid i princip att gäldenären har att på egen risk bedöma om den betalar till rätt person eller någon som är behörig att företräda borgenären. Betalar gäldenären till fel person utplånas inte skulden, vilket framgår av reglerna i 29 och 30 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev. Ansvaret är i princip strikt.

Vueling ska därför betala kompensation till modern.

Attunda tingsrätt, 2025-03-24 dom i mål nummer FT 8643-24.

Passageraren skulle flyga med Austrian Airlines från Arlanda via Wien till Amman i Jordanien. Dagen innan flygningen, när passageraren skulle checka in, ser passageraren att han blivit ombokad till att flyga ett dygn senare än planerat. Passagerarens flyg hade alltså ställts in, men passageraren hade inte informerats.

Enligt flygpassagerarförordningen har flygpassagerare rätt till vissa förmåner vid inställda flygningar, bland annat kompensation. Men om flygbolaget underrättar flygpassageraren om den inställda flygningen minst två veckor innan den flygningen skulle ha avgått har dock passageraren ingen rätt till kompensation. Av flygpassagerarförordningen framgår också att bevisbördan för om en passagerare har underrättats samt när så har skett åvilar flygbolaget.

Austrian Airlines kunde visa att de bokade om passageraren mer än två månader innan flygningen skulle ha avgått. Austrian Airlines kunde också visa att passagerarnas resebyrå Expedia underrättades om ombokningen men att Expedia i sin tur missade att underrätta passageraren om tidsändringen.

I målet var det således ostridigt att Expedia inte hade meddelat passageraren om att flygen var inställda. Austrian Airlines gjorde ändå gällande att de hade uppfyllt sin underrättelseplikt genom att informera Expedia. Att Expedia därefter missat att underrätta passageraren om tidsändringen är ett förhållande som legat utom Austrian Airlines kontroll och som därför inte ska läggas flygbolaget till last.

Tingsrätten hänvisade till EU-domstolens avgörande i mål C-302/16, Krijgsman. Där har domstolen uttalat att flygbolagets bevisbörda rörande underrättelsen gäller såväl det fall där transportavtalet har ingåtts direkt med den berörda passageraren som när avtalet om transport har ingåtts via en tredje man, såsom en resebyrå. Det är flygbolaget som avser att utföra en flygning som ensam ansvarar för betalning av kompensation till passagerarna när de skyldigheter som följer av förordningen har åsidosatts.

Tingsrätten konstaterade att Austrian Airlines är skyldigt att betala kompensation till passageraren då flygningen ställs in utan att passageraren underrättas om detta minst två veckor före den tidtabellsenliga avgångstiden. Detta gäller även när flygbolaget minst två veckor före denna avgångstid har underrättat den resebyrå via vilken transportavtalet har ingåtts med den berörda passageraren, men resebyrån inte inom denna tid har underrättat passageraren om att flygningen ställts in.

Attunda tingsrätt, 2025-03-17 dom i mål nummer FT 10408-24.

Ett mål som prövades i två steg.

Den första fråga som Nyköpings tingsrätt prövade var om det fordringsföretag, som Juristavdelningen företrädde och som hade tagit över passagerarens krav, hade rätt att föra talan i målet. Ryanair argumenterade att i transportavtalet mellan passageraren och Ryanair var det otillåtet att överlåta rätten till kompensation m.m. till andra personer än de som ingår i den aktuella bokningen.

Tingsrätten prövade om denna begränsning för passageraren var förenlig med irländsk rätt, som var tillämpligt på transportavtalet. Relevant irländsk rätt var i sig resultatet av genomförandet av Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (Avtalsvillkorsdirektivet). I svensk rätt har Avtalsvillkorsdirektivet införlivats i lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Tingsrätten avgjorde frågan i en mellandom den 18 juni 2024. Då regleringen är ett resultat av införlivande av ett EU-direktiv ska direktivkonform tolkning av regleringen användas. Det vill säga den nationella lagstiftningen som genomför ett direktiv ska av nationella domstolar tolkas i enlighet med direktivets syfte.

I den irländska rätten och direktivet finns, utöver bilagor med förteckning över villkor som kan anses vara oskäliga, en generalklausul om oskäliga standardvillkor i konsumentavtal med innebörden att avtalsvillkor som inte varit föremål för en individuell förhandling ska anses oskäligt om det i strid med kravet på god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter, till nackdel för konsumenten.

Tingsrätten konstaterar att Göta hovrätt i sin dom den 22 juni 2023, FT 233-22, prövat om det nu aktuella avtalsvillkoret är bindande för passagerarna och därmed hindrar att en juridisk person som övertagit fordran för talan i målet. Göta hovrätt har anfört att det är av särskild betydelse att passageraren i och med det aktuella standardavtalet saknar möjlighet att överlåta anspråk på ”kompensation, skadestånd eller återbetalning” till en juridisk person. Detta eftersom anspråk av detta slag ofta är så pass begränsade i storlek att det framstår som naturligt och lämpligt att överlåta anspråket i stället för att behöva driva det själv. Detta innebär, konstaterar Göta hovrätt, en maktförskjutning mellan parterna och är därmed också en sådan obalans i parternas rättigheter och skyldigheter att villkoret är oskäligt. Ryanair har heller inte kunnat utgå från att passageraren skulle ha godtagit villkoret om det hade varit föremål för en individuell förhandling. 

Nyköpings tingsrätt anslöt sig till vad Göta hovrätt har uttalat och delar Göta hovrätts bedömning att avtalsvillkoret är att bedöma som oskäligt, och att fordringsföretaget således hade talerätt.

Här kan tilläggas att flygpassagerarförordningen i sig har artikel 15.1 i vilken det föreskrivs att flygbolagets förpliktelser gentemot passagerare inte får begränsas eller åsidosättas, exempelvis genom undantag eller en begränsning i transportavtalet.

Nästa fråga för tingsrätten var om extraordinära omständigheter förelåg så att Ryanair skulle befrias från att betala kompensation till fordringsföretaget. Passageraren skulle flyga från Nyköping till Malaga, men kom fram till Malaga cirka elva timmar sent.

Ryanair hävdade att det var dimma på Nyköpings flygplats, så att inkommande flyg omdirigerades till Göteborg. Detta vitsordades av Juristavdelningen. Tingsrätten konstaterar också att Ryanair har visat att det förelegat extraordinära omständigheter.

Sedan dröjde det länge innan flygplanet flögs från Göteborg till Nyköping för att fortsätta den schemalagda trafiken. Förseningen blev kraftig. Juristavdelningen argumenterade då att Ryanair inte vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika eller minska förseningens konsekvenser för passageraren. Flygbolag har krav på sig att försöka hitta andra direkta eller indirekta flygningar för att undgå kompensationsskyldighet. Det kan då röra sig om sådana flygningar som utförs av andra flygbolag och som anländer med mindre försening än det berörda flygbolagets följande flygning.

Tingsrätten konstaterade att Ryanair inte visat att flygbolaget i vart fall undersökt möjligheterna till en ombokning till en indirekt flygning som skulle ha betytt en mindre försening för passageraren än de cirka elva timmar försening som det blev. Tingsrätten ansåg därför att Ryanair inte bevisat att bolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika sin skyldighet att betala kompensation, varför Ryanair ska betala kompensation.

Detta var ett mycket omfattande mål när det kommer till mål grundat i flygpassagerarförordningen, där tvisten avser ett krav om drygt 4 000 kronor. I tingsrättsprocessen har det varit omfattande skriftväxling, en muntlig förberedelse, en mellandom och Ryanair har givit in 275 sidor av dokument i målet. Dom meddelades av tingsrätten 851 dagar efter ansökan om stämning.

Nyköpings tingsrätt, 2025-03-17 dom i mål nummer FT 3572-22.

Passagerarna hade köpt en resa med Swiss från Stockholm via Zürich till Marseille. Flyget från Stockholm ankom Zürich en timme sent, men samtidigt var anslutningsflyget till Marseille också försenat. Beaktande av de båda flygens förseningar skulle passagerarna ha 52 minuter på sig att byta flyg i Zürich från det att de ankom parkeringsplatsen i Zürich med första flygningen.

Swiss argumenterade att Zürich flygplats garanterar en minsta anslutningstid (Minimum Connecting Time, MCT) på 40 minuter. MCT definieras som det kortaste tidsintervall som krävs för att överföra en passagerare och deras bagage från ett flyg till ett anslutningsflyg. Då passagerarna hade 52 minuter på sig att byta flyg ligger det på passagerarnas ansvar, argumenterade Swiss, att de inte hann med sitt anslutningsflyg, varför Swiss inte skulle behöva betala kompensation till dem.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, argumenterade att det ankommande flyget från Stockholm parkerade på Zürich flygplats på en så kallad remote stand. Detta innebär att passagerarna måste åka buss från parkeringsplatsen in till terminalbyggnaden. Omständigheterna i det här målet var att det dröjde länge för bussen att komma och hämta passagerarna för att ta dem till terminalen. När de väl kom till terminalen och aktuell utgång för sitt anslutningsflyg till Marseille hade det redan avgått.

Juristavdelningen argumenterade för att det inte är förenligt med konsumentskyddet i flygpassagerarförordningen att passagerare som inte får den transport som kan förväntas av flygbolaget, och därmed kommer försent till sitt anslutande flyg, kan lastas de omständigheterna.

Tingsrätten noterar först att flygpassagerarförordningen inte innehåller någon uttrycklig regel om att ansvarigt flygbolag har bevisbördan för att en passagerare kunnat inställa sig i tid till en anslutande flygning efter att denne tillåtits lämna flygplanet från den föregående flygningen.

Men, fortsätter tingsrätten, mot bakgrund av att flygpassagerarförordningen syftar till att sörja för ett långtgående skydd för passagerare och att flygbolag i stor utsträckning har de bästa förutsättningarna för att föra bevisning om passagerarnas möjligheter att i tid ta sig mellan gater är det emellertid rimligt att flygbolaget som utgångspunkt åläggs bevisbördan även i denna fråga. Tingsrätten menar att det är tillräckligt att flygbolaget i erforderlig grad bevisar att passagerarna i praktiken hade så pass god tid på sig att ta sig från ena gaten till den andra att enbart omständigheter som flygbolaget inte kunnat förebygga, inklusive passagerarnas egna ageranden, kunde föranleda att passagerarna inte kom fram till den andra gaten innan den stängdes. I och med detta behöver flygbolaget bevisa bland annat att tillräckligt snabb transport mellan gater tillhandahållits när sådan transport varit nödvändig.

Tingsrätten konstaterar att Swiss inte visat när passagerarna hämtades med buss från den första flygningen. Inte heller har Swiss visat när gaten till anslutningsflyget till Marseille stängde. Inte heller har. Således har Swiss inte visat hur lång tid passagerarna hade på sig från att de kunde lämna bussen de var tvungna att använda för att nå terminalbyggnaden till dess anslutningsflygets gate stängdes. Eftersom Swiss därmed inte visat att bolaget tillhandahållit passagerarna tillräcklig tid att byta till den anslutande flygningen ska det hållas ansvarigt för att passagerarna missade denna flygning och därefter ankom till Marseille med en försening som ger rätt till kompensation.

Attunda tingsrätt, 2025-03-14 dom i mål nummer FT 535-24.

Den anställde hade blivit uttagen av flygbolaget att genomgå en kaptensutbildning och därmed inneha funktionen som befälhavare på flygbolagets flygningar. Utbildningen avslutas med en så kallad line-check, en kontrollflygning för att säkerställa att kunskapsmålen är uppfyllda. Denna line-check genomfördes av flygbolagets training manager, den som inför Transportstyrelsen är ansvarig för flygbolagets utbildningar.

Efter line-checken meddelade training manager att den anställde hade klarat sig, och training manager överlämnade i samband med detta epauletter med fyra ränder till den anställde. För att särskilja befälhavare mot andra funktioner på ett flygplan har kaptener fyra ränder. Alla andra funktioner på ett flygplan har färre ränder. Att överlämna dessa efter en line-check är en symbolisk handling som visar att piloten nu är kapten.

Senare samma dag får den anställde beskedet från flygbolaget att han inte alls hade klarat line-checken. Den anställde blev mycket förvånad, ledsen och besviken över denna vändning från flygbolagets sida. En sms-konversation följde mellan flygbolagets flygchef och den anställde, i vilken den anställde sa upp sig. Flygbolaget ville säkerställa att den anställde hade sagt upp sig, varför de skickade ett dokument som var ett utkast till en uppsägning på egen begäran. Den anställde returnerade aldrig dokumentet.

Redan nästa morgon meddelade den anställde till flygchefen att han inte alls sagt upp sig. Flygbolaget menade dock att den anställde hade sagt upp sig och hade själv avslutat sin anställning. Flygbolaget betalade därtill enbart ut en månadslön istället för de tre månader den anställde hade i uppsägningstid.

Den anställde stämde flygbolaget och hävdade att han hade sagt upp sig i affekt, och när flygbolaget senare inte ville att anställningen skulle fortgå ska flygbolaget anses ha sagt upp den anställde och att den uppsägningen skulle förklaras vara ogiltig. Den anställde krävde utöver att anställningen skulle fortsätta, allmänt skadestånd och ekonomiskt skadestånd.

Juristavdelningen argumenterade utifrån Arbetsdomstolens praxis. I AD 2012 nr 30 hade en arbetstagare efter ett meningsutbyte med en företrädare för arbetsgivaren sagt upp sig från sin anställning. Arbetsdomstolen fann att uppsägningen inte har skett under sådana omständigheter att den ska jämställas med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Arbetstagaren hade under den närmast påföljande arbetsdagen förklarat att hon ville återta uppsägningen. Arbetsgivaren godtog inte detta, vilket har ansetts liktydigt med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Uppsägningen har därför förklarats ogiltig.

I målet mellan flygbolaget och den anställde förlikades parterna varför frågan om den anställdes anställning aldrig prövades.

Gävle tingsrätt, 2025-03-07 dom i mål nummer T 4148-24.

Passageraren flög med Ryanair från Sarajevo till Göteborg. Parterna har i målet varit överens om att flygplanet enligt tidtabell skulle ha ankommit Göteborg klockan 11:25. Parterna var också överens om att flygplanet landade klockan 14:20 och ankom gaten klockan 14:24.

Enligt flygpassagerarförordningen kan flygbolaget tvingas utge kompensation när en flygning är tre timmar eller mer försenad. Det betyder i detta mål, om passageraren kan visa att flyget ankom Göteborg klockan 14:25 så kan kompensation vara aktuellt.

EU-domstolen har i mål C‑452/13 (Germanwings) uttalat att begreppet ankomsttid, som används för att fastställa omfattningen av en försening för passagerarna på en flygning, avser tidpunkten då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna tillåts att lämna flygplanet vid denna tidpunkt.

Den centrala frågan i målet har således varit vilken tid som var flygets ankomsttid, när åtminstone en av flygplanets dörrar öppnades och då passagerarna tilläts att lämna flygplanet.

Juristavdelningen, som företrädde passageraren, har argumenterat för att den tid som flygplanet ankom gaten, klockan 14:24, var när flygplanets parkeringsbroms sattes då det är så tiden registreras på en Boeing 737. Därefter ska piloterna läser en “shut down checklist”, som innebär att luft-, el-, och hydraulsystem stängs av, följt av att motorerna i sig stängs av. Efter det att motorerna har varvat ner stänger piloterna av flygplanets beacon lights, som är de röda blinkande lamporna ovan och under kroppen. Först nu kan också gaten (den upphöjda bryggan som passagerarna går på och av genom) köras fram mot flygplanet. När väl den är på plats får flygplanets besättning öppna dörren till flygplanet. Hela denna procedur, har Juristavdelningen argumenterat, tar mer än en minut, vilket är vad passageraren måste visa för att kompensation ska utgå.

Därtill har passageraren visat med data från oberoende företaget Mesh Data, som samlar in data från bland annat EASA, Eurocontrol, flygtrafikledning och flygplatser, att flygplansdörren öppnades först 14:26. Det innebär en försening på tre timmar och en minut.

Ryanair, å sin sida, har argumenterat för att flygplanet stod vid gaten 14:24 och att det därmed inte förelåg någon försening. Ryanair har också anfört att Juristavdelningens “egen diskussion kring hur lång tid olika arbetsmoment teoretiskt sett skulle kunna ta saknar stöd tillika relevans”.

Tingsrätten konstaterar dock att vad passageraren anfört talar för att flygningen, till dess att åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, har varit tre timmar eller mer. Tingsrätten gör bedömningen att vad passageraren anfört är tillräckligt för att passageraren på grund av flygförsening ska ha rätt till kompensation i enlighet flygpassagerarförordningen och EU-domstolens praxis.

Juristavdelningens erfarenhet genom Michael Forvass, som tidigare har flugit i kommersiell luftfart under 20 år, är värdefull för de passagerare vi biträder. Kanske vore ekonomiskt värdefullt även för flygbolagen om deras ombud fick lära sig mer om flygoperativa frågor.

Göteborgs tingsrätt, 2025-02-28 dom i mål nummer FT 13161-24.

Passagerarna skulle flyga från Arlanda till Malaga. När flyget planerade att ankomma Malaga var det relativt starka vindar på flygplatsen. Under loppet av en och en halv timme var det ett 40-tal flyg som fick landa på en annan flygplats då vindarna var för starka. Passagerarnas flyg var ett av dem, som istället landade i Jerez vid 19-tiden.

Kort därefter började vindarna avta i Malaga. EU-kommissionen menar att utgångspunkten är att flygbolaget ska fullfölja flygningen efter det att extraordinära omständigheterna har upphört. Juristavdelningen, som företrädde Passagerarna, argumenterade för att Eurowings skulle flyga vidare från Jerez till Malaga när så var möjligt.

I vart fall vid 21-tiden var inte längre vädret så begränsande att Eurowings inte kunde landa i Malaga. Och vädret fortsatte att förbättras under kvällen. Istället valde Eurowings att ställa in flygningen och vid 23:40 på kvällen flyga tomt från Jerez tillbaka till Arlanda. Passagerarna lämnades i Jerez för att själva ombesörja transporten till Malaga 230 kilometer därifrån.

Ibland fattar flygbolag ett sådant – kan tyckas – ologiskt beslut, men det har ofta att göra med besättningens tjänstgöringstimmar. Skulle besättningen flyga från Jerez till Malaga och sedan Arlanda, där besättningen och flygplan ska vara inför nästa dag, är det möjligt att antalet tjänstgöringstimmar skulle överstiga maximala antalet. Därför fattar ibland flygbolag beslutet att “offra” en del passagerare för att inte störa nästa dags produktion.

Tingsrätten konstaterade att faktiska väderrapporter från Malaga flygplats den aktuella kvällen inte visar att väderförhållandena begränsade möjligheterna att landa i Malaga efter klockan 21. Eurowings har inte lyckats visa stöd för sitt beslut att ställa in flyget den sista sträckan, och att först framåt midnatt flyga tomt tillbaka till Arlanda. Eurowings ska därför kompensera passagerarna enligt flygpassagerarförordningen.

Michael Forvass på Juristavdelningen säger i en kommentar, att det mest anmärkningsvärda med omständigheterna i detta ärende är inte att flygplanet fick landa i Jerez på grund av starka vindar i Malaga. Det händer. Däremot är det anmärkningsvärt att passagerarna lämnades helt till sitt öde i Jerez av Eurowings, 230 kilometer från dit de hade bokat en biljett, och fick själva mitt i natten ordna egen transport till Malaga.

Attunda tingsrätt, 2025-02-25 dom i mål nummer FT 14358-23.

Passageraren var planerad att flyga med Norwegian från Arlanda till Alicante. Norwegian ställde in flyget några timmar innan avgång och bokade om passageraren att flyga med Norwegian först två dagar senare, då via två stopp i Norge och sedan till Alicante.

Passageraren bokade då själv en flygning med Iberia redan samma dag via Madrid, för att nästa dag åka tåg till Alicante. Natten i Madrid spenderades på hotell. Passageraren begärde dels kompensation enligt flygpassagerarförordningen, och att Norwegian skulle ersätta merkostnaderna för flygbiljetten med Iberia, hotellet i Madrid och tågbiljetten till Alicante.

Norwegian har inte visat att det förelåg extraordinära omständigheter. Oavsett är Norwegian ålagd, om passageraren begär att bli ombokad till sin destination, att boka om passageraren så att denne ankommer destinationen snarast möjligt. Varken flygpassagerarförordningen eller rättspraxis innebär att flygbolagets ombokningsskyldighet begränsar sig till det egna flygbolagets flygningar. Det är snarare så att om det flygbolag som skulle utföra flygningen saknar kapacitet i form av egna tillgängliga avgångar som skulle möjliggöra för passageraren att med så liten försening som möjligt i förhållande till ursprunglig ankomsttid anlända till sin destination, är det både rimligt och väl förenligt med ändamålet att uppnå ett långtgående passagerarskydd att flygbolaget utnyttjar andra flygbolags kapacitet.

Flera domar har konstaterat att när en passagerare blir ombokad till flyg som gör att denne ankommer sin destination senare än andra alternativ, har inte flygbolaget visat att det vidtagit alla rimliga åtgärder. Jämför EU-domstolens domar i mål Rusu, C-354/18 och Azurair m.fl., C-146/20.

Om flygbolaget som skulle utföra flygningen inte fullgör sina skyldigheter enligt flygpassagerarförordningen och passageraren därför själv ombesörjer ombokningen och därmed drabbas av merkostnader, har passageraren rätt till ersättning för dessa kostnader från flygbolaget, jämför EU-domstolens domar i mål Sousa Rodriguez, C-83/10, Austrian Airlines, C-826/19, och Svea hovrätts dom i mål FT 8041–21.

Tingsrätten konstaterar att Norwegian ska kompensera passageraren enligt flygpassagerarförordningen. Tingsrätten anser vidare att Norwegian inte har visat att flygbolaget har ombesörjt en rimlig och tillfredsställande bokning snarast möjligt till destinationen åt passageraren när den ursprungliga flygningen hade ställts in. Därför ska Norwegian också ersätta passageraren för de merkostnader hon erfar när hon själv bokade om en alternativ resa till sin destination som tog henne snabbare dit än det alternativ Norwegian erbjöd.

Attunda tingsrätt, 2025-02-19 dom i mål nummer FT 12825-24.

Passagerarna skulle flyga från Stockholm till München med Lufthansa, och vidare från München till Venedig med Air Dolomiti. Air Dolomiti ställde emellertid in flygningen. Passagerarna bokades om för att flyga vidare till Venedig nästan ett dygn senare.

Passagerarna krävde kompensation i första hand för att det inte förelåg extraordinära omständigheter som skulle befria Air Dolomiti från att behöva kompensera passagerarna, i andra hand för att Air Dolomiti inte vidtog rimliga åtgärder så att passagerarna kom fram till sin slutliga destination snarast möjligt. Flygbolagen har ett sådant krav på sig, och uppfyller det genom att boka om passagerare på andra direkta eller indirekta flygningar, med det egna flygbolaget eller andra flygbolag, så att passagerarna ankommer sin slutliga destination snarast möjligt.

Air Dolomiti menade att vädret i München vid tiden för avgång av flygningen var begränsat och att flygningen begränsades av flygtrafikledningen, ATC. Båda dessa omständigheter utgjorde var för sig extraordinära omständigheter.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, invände att vädret i München vid tiden för avgång inte alls var begränsande så att flygningen inte kunde genomföras. Vidare invände Juristavdelningen att flygbolaget inte visat att just den aktuella flygningen var begränsad av flygtrafikledningen, exempelvis med en så kallad CTOT. Slutligen invände Juristavdelningen, att flygbolaget, skulle det föreligga extraordinära omständigheter, inte uppfyllde sina skyldigheter enligt Flygpassagerarförordningen att boka om passagerarna till sin slutliga nästa direktflygning mellan två flygplatser utan ska boka om passagerarna via andra flygplatser, med andra flygbolag, om det går snabbare.

Tingsrätten konstaterade att Air Dolomiti inte har åberopat någon bevisning som visar att det förelåg några begränsningar från flygtrafikledningen för den aktuella flygningen. Air Dolomiti har inte visat att väderförhållandena i sig var sådana att flygningen inte kunde genomföras. Air Dolomiti har heller inte redogjort för vilka åtgärder, om ens några, som övervägdes eller vidtogs för att förhindra att flygningen helt ställdes in.

Sammantaget, fortsätter tingsrätten, är det tingsrättens bedömning att Air Dolomiti inte har visat att flygningen ställdes in på grund av en extraordinär omständighet, och i vart fall inte att flygbolaget vidtog alla rimliga åtgärder för att förhindra att flygningen ställdes in till följd av dessa. Därför ska Air Dolomiti kompensera passagerarna.

Attunda tingsrätt, 2025-02-13 dom i mål nummer FT 1247-24.