Passagerarna var inbokade på en flygresa med Swiss mellan Stockholm och Catania med mellanlandning i Genève. Mer än fem månader före flygningen ställde Swiss in den andra delen av flygningen, från Genève till Catania.

Swiss påstod att flygbolaget hade skickat ett mejl till passagerarna samma dag som flyget ställdes in, alltså mer än fem månader före den planerade avgången, med underrättelse om att ett av deras flyg hade ställts in. I mejlet fanns också instruktioner att passagerarna behövde återkomma till flygbolaget senast ett visst datum, som var två och en halv månad fram i tiden (vilket var tre månader före den planerade avgången) för att välja hur de ville gå vidare med sin bokning, exempelvis genom ombokning, återbetalning eller användning av biljetten vid ett senare tillfälle. Det framgick också av mejlet att bokningen kunde komma att annulleras om inget svar mottogs inom denna tidsfrist. Swiss kunde visa att flygbolaget hade rätt mejladress till passagerarna, och även mobilnummer.

Passagerarna menade på att de inte hade mottagit något mejl från Swiss, och därmed ingen underrättelse, varför de – fem styckna – tog sig till Arlanda dagen för den planerade avresan, i syfte att checka in sig på flyget till Genève och vidare till Catania. Först då fick passagerarna veta att deras bokning inte längre fanns utan hade annullerats av flygbolaget tre månader tidigare.

Ett flygbolag har bevisbördan för om en passageraren har underrättats om en inställd flygningen samt när detta har skett. Passagerare som har blivit underrättade mer än två veckor före den planerade avgången har inte rätt till kompensation. En senare underrättelse ger som utgångspunkt rätt till kompensation. Frågan i målet var således om passagerarna hade blivit underrättade, och i så fall när.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, kunde konstatera att det var ostridigt att passagerarna inte svarat Swiss på det påstådda mejlet som skickades mer än fem månader före den planerade avgången. När passagerarna inte svarat har inte heller Swiss sökt passagerarna genom telefon eller sms, även att flygbolaget hade de uppgifterna. Före det att flygbolaget tar till en sådan långtgående åtgärd att annullera en bokning om en passagerare inte hörs av, torde fler försök och andra sätt att få tag i passageraren göras. Passagerarna har därtill en naturlig svårighet att visa något som inte hänt, att de inte mottagit och tagit del av ett meddelande. Det passagerarna dock kunde visa var att de ankom till Arlanda i god tid för sin planerade flygning och försökte check in.

Juristavdelningen hänvisade också till Svea hovrätts avgörande i mål FT 13488-23, där omständigheterna vad gäller meddelandet om inställd flygning var likartade. Austrian Airlines hade skickat ett meddelande till passagerarens mejladress om inställd flygning som passageraren menade på att han inte mottagit. Svea hovrätt konstaterade dock att uppgiften i mejlet om att meddelandet sänts ett visst datum emellertid inte visade att underrättelsen kommit passageraren tillhanda vare sig den dagen eller vid något senare tillfälle. Austrian Airlines hade inte heller i övrigt uppfyllt sin bevisbörda enligt flygpassagerarförordningen, exempelvis genom att flygbolaget hade givit in ett mottagningsbevis från passageraren som visat att mejlet tagits emot av dennes mejlpostadress.

Tingsrätten konstaterade att meddelandet i mejlet visserligen innehåller tillräcklig information enligt de krav som bör ställas på en underrättelse om inställd flygning enligt flygpassagerarförordningen, men Swiss har inte visat att underrättelsen kommit passagerarna tillhanda minst två veckor före den planerade avgången. Swiss har inte heller med annan bevisning visat att passagerarna mottog någon underrättelse om den inställda flygningen, vilket skulle kunna vara med ett mottagningsbevis från passagerarna som visat att underrättelsen tagits emot. Swiss ska därför betala kompensation till passagerarna.