Skip to main content
2026-07-06

Flygplanet drabbades av ett blixtnedslag men vädret var helt klart och KLM kunde inte hitta den obligatoriska dokumentationen

Attunda tingsrätt
2026-07-06 dom i mål nummer FT 6393-25

Passagerarnas flyg med KLM flyg från Arlanda blev drygt fyra timmar försenat, varför de bokades om och ankom till sin slutdestination i Colombia cirka tio timmar försenade. KLM hävdade att förseningen berodde på ett blixtnedslag på inkommande flyg till Arlanda kvällen före under dess inflygning. Juristavdelningen visade att det saknades stöd i väderdata för att ett blixtnedslag skulle ha inträffat under inflygningen. KLM ville inte heller visa utdrag från flygplanets tekniska logg eller den obligatorisk händelserapport som besättningen skulle ha upprättat efter ett blixtnedslag.

Tingsrätten konstaterade att flygplanet hade drabbats av ett blixtnedslag, men fastslog inte när det skulle ha skett. Tingsrätten konstaterade dock att KLM inte visat att flygbolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att begränsa passagerarnas försening, bland annat genom att undersöka andra ombokningsalternativ, och dömde därför ut kompensation till passagerarna.

Passagerarna hade bokat en resa med KLM att flyga från Arlanda till Pereira i Colombia, via Amsterdam och Panama City. Morgonflyget från Arlanda blev drygt fyra timmar försenat vilket skulle göra att passagerarna skulle missa sitt anslutningsflyg i Amsterdam. KLM bokade därför om passagerarna att flyga från Arlanda via London och Bogota till Pereira, men ankom cirka tio timmar försenade. Som utgångspunkt skulle passagerarna då ha rätt till kompensation från flygbolaget.

KLM menade på att föregående flyg, det från Amsterdam till Arlanda kvällen före, hade drabbats av ett blixtnedslag och att efterföljande inspektioner dröjde, varför passagerarnas ursprungliga flyg blev försenat.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, upptäckte dock flera brister i KLM:s förklaring till förseningen.

KLM gjorde gällande att blixtnedslaget hände under inflygningen till Arlanda kvällen innan, strax före midnatt. Juristavdelningen kunde visa att vädret var så kallat CAVOK, det vill säga engelskans Ceiling And Visibility OK. När CAVOK anges betyder det att samtliga följande villkor är uppfyllda; sikten är minst 10 km, inga moln under 5 000 fot över marken (eller under den högsta minimihöjden för sektorn, om den är högre), inga cumulonimbusmoln (CB) eller towering cumulus (TCU) förekommer, och inget väder av betydelse förekommer, såsom dimma, regn, snö, åskväder, hagel eller sandstorm. Inte heller väderkartan visade varken nederbörd eller blixtrar vid tidpunkten för flygplanets ankomst. Det var omöjligt att kvällsflyget skulle ha drabbades av ett blixtnedslag i flygplanet under inflygningen till Arlanda.

Besättningen för inkommande flyg som upplevde blixtnedslaget ska direkt efter landning ha skrivit in i flygplanets tekniska logg att flygplanet drabbades just av ett blixtnedslag. Detta ska leda till att flygplanet inspekteras innan det kan flyga igen. Juristavdelningen föreslog att KLM skulle visa tingsrätten relevant utdrag från flygplanets tekniska logg, men KLM uppgav att dessa handlingar inte fanns tillgängliga digitalt utan endast i pappersform, och att flygbolaget tyckte det var svårt att veta var de fysiskt förvarades och kunde därför inte tillhandahålla dem i målet. KLM kan således vara det enda europeiska flygbolag som inte digitaliserar sina tekniska loggar, och än värre i efterhand inte veta var de är. Den nederländska tillsynsmyndigheten skulle troligen inte uppskatta detta då dokumenten är obligatoriska att spara och hålla tillgängliga.

När ett flygplan drabbas av ett blixtnedslag är det obligatoriskt att befälhavaren rapporterar händelsen enligt EASA, jämför Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1018 av den 29 juni 2015 om fastställande av en förteckning som klassificerar händelser inom civil luftfart som obligatoriskt måste rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014. Juristavdelningen begärde att KLM skulle visa den ASR (Air Safety Report) som befälhavaren på inkommande flyg till Arlanda enligt lag måste ha upprättat efter ett blixtnedslag i flygplanet. Denna ASR skulle kunna bekräfta det KLM gjorde gällande, och därtill också möjligen förklara hur ett blixtnedslag kunde inträffa under de aktuella väderförhållandena. Inte heller en sådan ASR ville KLM visa.

Det var dock ostridigt att flygplanet hade drabbats av ett blixtnedslag. Frågan var när. Juristavdelningen gjorde gällande att flygplanet hade träffats av en blixt under en tidigare rotation, före det att flygplanet lämnade Amsterdam mot Arlanda.

Tingsrätten konstaterade att flygplanet vid en föregående rotation drabbats av ett blixtnedslag och att flygplanet därför behövde undersökas och genomgå erforderlig reparation. Tingsrätten tydliggjorde dock inte vilken flygning som blixtnedslaget inträffade.

Tingsrätten konstaterade dock att KLM inte vidtagit alla rimliga åtgärder för att begränsa förseningen för passagerarna, som ankom till sin destination cirka tio timmar försenade. Då KLM har inte visat att det inte fanns några andra tillgängliga flyg, såväl direkta som icke-direkta, som skulle ha anlänt med en mindre försening än den passagerarna drabbats av, ska KLM betala kompensation till passagerarna.