Passageraren skulle flyga med Ryanair från Riga till Göteborg, men flygningen blev kraftigt försenad. När flyget blev mer och mer försenat valde passageraren att inte längre flyga, och han lämnade flygplatsen.

Ryanair menade att passageraren var så kallad no-show vid boardingen, det vill säga att passageraren inte boardade flyget. Av den anledningen nekade Ryanair att betala kompensation till passageraren.

Juristavdelningen, som företrädde passageraren, argumenterade att det räckte med att passageraren hade befunnit sig på flygplatsen för att ha rätt till kompensation. För att omfattas av flygpassagerarförordningen måste passageraren ha en bekräftad platsreservation och måste ha checkat in i god tid eller befunnit sig på flygplatsen. Men varken förordningen eller EU-domstolens praxis uppställer något absolut krav på att passageraren ska ha gått ombord på planet och genomfört den försenade flygningen för att kompensation ska utgå.

EU-domstolen har i dom i mål C-474/22 uttalat just att kravet för att ha rätt till kompensation enligt flygpassagerarförordningen, är att passageraren måste ha infunnit sig i god tid för incheckningen eller, om passageraren redan har checkat in online, i god tid på flygplatsen hos en företrädare för det flygbolag som utför flygningen.

Svea hovrätt har i dom den 5 september 2024 i mål FT 9724-23 konstaterat att en olägenhet, dvs. en skada, i form av en oåterkallelig tidsspillan, gottgörs som kompensation. Kompensationen är avsedd att på ett standardiserat och omedelbart sätt ersätta en skada som i stort sett är identisk för samtliga berörda passagerare varför det därför inte är nödvändigt att göra någon bedömning av varje berörd passagerares individuella situation.

Det uppställs inte ett absolut krav på att passageraren måste ha gått ombord på flygplanet och genomfört flygningen för att kompensation ska utgå. Hovrätten bedömde att det räckte med att passageraren hade begett sig till flygplatsen och där drabbats av en sådan konkret tidsspillan som uppgår till tre timmar eller mer för att rätten till kompensation skulle inträda.

Av EU-domstolens dom i mål C-756/18 framgår att det finns ett krav på att en passagerare, i samband med begäran om kompensation för en kraftigt försenad flygning, ska styrka att han eller hon har varit närvarande vid incheckningen för den försenade flygningen. Av samma dom framgår att om ett flygbolag har tillgång till uppgifter som visar att passageraren inte har transporterats på den aktuella flygningen som har försenats, behöver passageraren visa att denne har varit närvarande vid incheckningen för den flygning som har försenats. Ett sådant bevismedel kan exempelvis vara ett boardingkort som erhålls i samband med incheckning. 

Det är således passageraren som påstår att han har befunnit sig på flygplatsen, och som sedan väljer att inte gå ombord och genomföra den kraftigt försenade flygningen, som har bevisbördan för att han i god tid har befunnit på flygplatsen.

Parterna i målet var överens om att passageraren inte hade genomfört flygningen. Frågan blev då om passageraren kunde visa att han i god tid hade befunnit sig på flygplatsen.

Passageraren kunde visa ett foto som han tog av skärmarna i terminalen som visar de flyg som ska avgå, där hans flyg visades som kraftigt försenad. Ryanair invände dock att det inte var visat att det var just denna passagerare som hade tagit fotot.

Tingsrätten konstaterade emellertid att det foto som passageraren hade tagit av avgångstavlan på flygplatsen visade att han hade varit på plats på flygplatsen. Tingsrätten fann inte skäl att ifrågasätta att det var passageraren som hade tagit fotot. Därav följer att passageraren hade visat att han hade checkat in och befunnit sig på flygplatsen vid en sådan tidpunkt som flygbolaget har angett, varför Ryanair dömdes att betala kompensation till passageraren.