Passageraren skulle flyga med Air Baltic från Riga till Arlanda, men flyget blev mer än tre timmar försenat. Som utgångspunkt har passageraren rätt till kompensation, om inte flygbolaget kan visa dels att förseningen berodde på extraordinära omständigheter, dels att flygbolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att minimera tidsspillan för passageraren.

Air Baltic planerade att flyga passagerarens flygning med flygplanet med registrering YL-AAP. Flygplanet hade dessförinnan flugit från Istanbul till Riga. Efter landningen i Riga upptäcktes en skada på höger motor efter en misstänkt fågelkollision och flygplanet förklarades AOG (Aircraft on Ground), det vill säga icke luftvärdigt. Air Baltic ersatte därefter YL-AAP med YL-AAV, och YL-AAV avgick sedermera från Riga och anlände till Arlanda med en försening om 3 timmar och 5 minuter.

Air Baltic gjorde gällande att förseningen berodde på en extraordinär omständighet, nämligen fågelkollisionen under den föregående flygningen med samma flygplan. Flygbolaget visade utdrag från flygplanets tekniska logg som visade att fågelrester hade noterats i ena motorn och därtill några skador på bland annat ett fläktblad.

Fokus i målet blev således om Air Baltic hade vidtagit alla rimliga åtgärder för att minimera tidsspillan för passageraren. För att undvika att behöva betala kompensation till passageraren, måste flygbolaget visa att de vidtagit alla rimliga åtgärder som stod flygbolaget till förfogande vid tillfället, för att minimera tidsspillan för passageraren. Det kan vara att prioritera att laga flygplanet direkt, att använda första tillgängliga reservflygplan, boka om passageraren på en annan flygning, eller andra liknande åtgärder.

Målet i tingsrätten, som rörde 250 euro i kompensation till passageraren, blev ovanligt omfattande. Utöver en betydande skriftväxling genomfördes även en muntlig förberedelse.

I målet dök flera flygoperationella frågor upp, som hur ett flygplans tekniska logg skulle läsas och tolkas, och vad en MEL (Minimum Equipment List) är. Juristavdelningen, vars jurist Michael Forvass som har lång erfarenhet från operationell luftfart under 30 års tid, fick rätta Air Baltics ombud på flera – mer eller mindre – tokiga påståenden.

Juristavdelningen kunde visa att den tekniska loggen bekräftade att flygplanet blev released to service relativt snart, efter det att ett MEL-item öppnades då flygbolaget ansåg att det inte fanns tid att genomföra åtgärden då. Turbinbladet skulle därför bytas inom ett visst antal cykler eller flygtimmar, vilket som kom först. Ändå valde Air Baltic inte att flyga med flygplanet utan väntade på att byta ut turbinbladet till elva timmar senare.

Istället använde Air Baltic ett av sina andra flygplan. Juristavdelningen kunde visa att flygbolaget hade andra flygplan tillgängliga på Riga flygplats, tidigare än det flygplan som tillslut användes. Skulle Air Baltic ha använt ett av sina andra tillgängliga flygplan, skulle förseningen för passageraren kunnat ha varit kortare. Flygbolaget har just en sådan skyldighet, att minimera tidsspillan för passageraren.

Tingsrätten konstaterade att Air Baltic visat att flygplanet YL-AAP drabbades av en fågelkollision under den tidigare rotationen, vilket är att anse som en extraordinär omständighet. För att Air Baltic ska kunna fritas från betalningsansvar krävs emellertid också att det vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika förseningen.

Tingsrätten ansåg att Air Baltic har visat att det inte fanns några andra direkta eller indirekta flygningar till Arlanda som skulle ta passageraren snabbare dit än den lösning som flygbolaget ordnade. Tingsrätten konstaterade vidare att Air Baltic, till viss del, visat att det inte fanns andra flygplan att sätta in snabbare än YL-AAV.

Tingsrätten prövade dock inte omständigheten att YL-AAP blev tillgängligt relativt omgående, eller varför inte flygplanet oavsett inte lagades omedelbart.

Snarare sluter sig tingsrätten till att Air Baltic inte har visat att flygbolaget har gjort en så kallad subcharter request för att kontrollera om det funnits extern kapacitet att hyra in på flygmarknaden och sätta in på sträckan Riga till Arlanda. En sådan lösning, resonerade tingsrätten, hade eventuellt kunnat förkorta förseningen. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att Air Baltic inte hade visat att flygbolaget vidtagit samtliga rimliga åtgärder för att undvika förseningen. Air Baltic ska därför förpliktas att utge kompensation till passageraren.