Passagerarna skulle flyga med Air Canada från Arlanda via Montreal till Toronto, men flygningen till Montreal blev inställd på grund av en skada som uppkommit på flygplanets lastdörr. Skadan uppstod då lastdörren öppnades i närheten av flygplanslastaren vilket resulterade i en skada på lastdörrens nedre skal. Det fanns inga reservdelar på Arlanda, varför flygningen ställdes in. Air Canada bokade om passagerarna så att de ankom Toronto mer än 48 timmar sent. Air Canada gjorde gällande att skadan som hade uppstått var en extraordinär omständighet vilket skulle befria flygbolaget från att betala kompensation till passagerarna.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, argumenterade dels för att skadan i sig inte var en extraordinär omständighet då incidenten skedde i samband med lastning av flygplanet. En skada som uppstår av ett marktjänstfordon som uppkommer vid förberedelse av en avgång eller efter en ankomst, där exempelvis trappfordon ställs invid flygplanets dörrar, bagageband, bagagevagnar eller cateringfordon ansluter för att lasta på och av; det är en del av och nödvändiga för flygplanets funktion och är därför en del av flygbolagets normala verksamhet. En stöt mellan något av sådana fordon är således en så kallad intern händelse som ligger inom flygbolagets kontroll. Att det var marktjänstbolaget som öppnade själva lastdörren så att skadan uppstod förändrar inte den bedömningen.

Jämför EU-domstolens dom i mål C-394/14 där en stöt av en rörlig flygplatstrappa emot ett flygplan inte ansågs vara en extraordinär omständighet som undantar flygbolaget från kompensationsskyldigheten. Tvärt om, jämför EU-domstolens dom i mål C-659/21 där frågan snarare handlade om ett flygplan som stod parkerat och ett cateringfordon som körde in i det parkerade flygplanet. En sådan teknisk defekt som uppstår på det parkerade flygplanet ansåg domstolen inte kan anses vara en del av flygplanets normala funktion. Således är en sådan defekt, med hänsyn till sin natur och sitt ursprung, inte en del av det berörda flygbolagets normala verksamhet.

Juristavdelningen argumenterade vidare att Air Canada inte hade uppfyllt sin skyldighet att boka om passagerarna så att de ankom Toronto snarast möjligt. Flygbolaget har en sådan skyldighet, och ska i detta syfte boka om passagerarna med det egna eller andra flygbolag, med direktflyg eller via andra flygplatser. Air Canada argumenterade att alla rimliga åtgärder vidtogs för att säkerställa att passagerarna nådde sin slutdestination snarast möjligt, men kunde inte visa underlag för sitt påstående. Det är flygbolaget som har bevisbördan för att den ombokning som erbjöds var förenligt med flygbolagets skyldighet, se EU-domstolens mål C‐354/18, punkterna 59-62. Det tedde sig orimligt att det inte fanns möjligheter för passagerarna att ankomma Toronto tidigare än mer än två dygn senare.

Tingsrätten konstaterade att Air Canada inte har visat hur de vidtagit alla rimliga åtgärder för att passagerarna skulle ankomma Toronto snarast möjligt. Genom att Air Canada redan brustit i den delen, saknade det betydelse för tingsrätten att pröva huruvida den skadade lastdörren i sig skulle kvalificeras som en extraordinär händelse. Air Canada dömdes att kompensera passagerarna enligt flygpassagerarförordningen.