Den här tvisten innehöll flera intressanta frågor, där två stack ut. Dels fråga om en av två vårdnadshavare ensam kan signera överlåtelse av fordran för underårig till ett fordringsbolag eller om båda vårdnadshavarna behöver signera, dels fråga om talan var väckt i rätt tid eller om fordran var preskriberad.

Bakgrunden var att passagerarna skulle resa med Brussels Airlines från Bromma till Bryssel, men flygningen blev inställd. Som utgångspunkt har passagerarna då rätt till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen. Passagerarna överlät sin fordran till ett fordringsbolag.

Gällande den första frågan, om en vårdnadshavare ensam kan signera överlåtelse av fordran för underårig, invände Brussels Airlines att båda vårdnadshavarna behöver signera sådan överlåtelse.

Juristavdelningen, som företrädde fordringsföretaget, argumenterade utifrån att dansk rätt ska gälla på överlåtelseavtalet mellan passagerarna och fordringsföretaget då fordringsföretaget är danskt. Juristavdelningen presenterade en utredning från en dansk jurist som visar att det enligt dansk rätt är tillräckligt att en vårdnadshavare skriver under avtalet för överlåtande av barnets rätt.

Tingsrätten konstaterade att lagvalet mellan passagerarna och fordringsföretaget inte var avtalat. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), kan dansk lag vara tillämplig på överlåtelseavtalen i enlighet med dess artikel 4. Däremot, om passagerarna bedöms vara konsumenter i förhållande till fordringsföretaget ska svensk lag vara tillämplig på överlåtelseavtalen, enligt artikel 6 Rom I-förordningen.

Enligt svensk rätt omfattas denna typ av avtal inte av föräldrabalkens regler (se 6 kap. 13 § föräldrabalken) om att båda vårdnadshavarna gemensamt ska besluta om barnets rätt. En vårdnadshavare är behörig att ensam företräda barnet. Överlåtelseavtalen är således giltiga mellan fordringsföretaget och passagerarna enligt såväl svensk som dansk rätt med följden att lagvalsfrågan saknar betydelse, konstaterar tingsrätten.

Gällande den andra frågan, om fordran var preskriberad, måste det först utredas vilken rätt som är tillämplig. I Sverige finns en generell preskriptionsregel på tio år. Av Brussels Airlines allmänna transportvillkor framgår att parterna i enlighet med artikel 3 i Rom I-förordningen valt att tillämpa belgisk rätt på avtalet. I avsaknad av tvingande svenska eller internationella regler är det därmed belgisk rätt som gäller enligt avtalet, se artikel 12.1 i Rom I-förordningen. Både av Brussels Airlines allmänna villkor och belgisk rätt, gäller att en talan som relaterar till Flygpassagerarförordningen ska ha anhängiggjorts en domstol inom ett år från det datum då flygningen skulle ha ägt rum var annars den är preskriberad. I detta mål väcktes talan först ungefär ett och ett halvt år efter flygningen.

Juristavdelningen argumenterade dock för att en undantagsregel i belgisk rätt ska vara tillämplig. Det framgår i ett avgörande från Belgiens Högsta domstol (Hof van Cassatie van België, meddelad den 11 juni 2021 i mål nr C.20.0185.N/I) som Juristavdelningen åberopade, att det under vissa förutsättningar föreligger en längre preskriptionstid. Preskriptionstiden ska vara fem år om flygbolaget brutit mot en tydligt definierad skyldighet eller ett förbud, om överträdelsen är straffbar enligt lag. Enligt belgisk rätt är det kriminaliserat att överträda EU-förordningar som relaterar till civila flygningar (offences violating European Community regulations relating to civil aviation, punkt 6 i domen). Ett exempel på en sådan överträdelse är då flygbolaget utom domstol vägrar att utge ersättning till en passagerare som framställt kravet i rätt tid till flygbolaget med anledning av att en flygresa har blivit försenad eller inställd, men har samtidigt givit ersättning till andra passagerare på samma flygning.

I målet hade Juristavdelningen vetskap om att Brussels Airlines utomrättsligt hade betalat ut kompensation för samma flygning i vart fall i fyra andra ärenden om krav, kort efter att de reklamerades. Juristavdelningen begärde att Brussels Airlines skulle bekräfta detta, men flygbolaget framförde återkommande att det saknas förutsättningar att med stöd av den åberopade belgiska domen fastslå en femårig preskriptionstid.

I brist på Brussels Airlines samarbetsvilja begärde Juristavdelningen att tingsrätten skulle förelägga Brussels Airlines att lämna ut uppgifter om kompensation har betalats ut till andra passagerare och/eller fordringsföretag för samma flygning, en så kallad edition. Brussels Airlines motsatte sig editionsyrkandet med motiveringen att Juristavdelningens begäran saknar relevans för den aktuella prövningen.

Brussels Airlines tvingades att visa korten och bekräftade i sitt svar på tingsrättens editionsföreläggande, att Brussels Airlines har betalat ut kompensation till andra passagerare och/eller fordringsföretag för samma flygning som passagerarna i detta mål.

Tingsrätten konstaterar i denna del att fordringsföretaget framställde krav på betalning i rätt tid (två veckor efter det att den aktuella flygningen ställdes in). Vidare, av underlaget som följde av editionsbeslutet, står det också klart att Brussels Airlines har betalat ut ersättning till andra passagerare som var bokade på samma flyg. Genom att vägra passagerarna ersättning har flygbolaget gjort sig skyldig till en sådan överträdelse som enligt belgiskt rätt leder till en preskriptionstid om fem år. Fordringsföretagets ersättningsanspråk ansågs därför inte preskriberat.

Brussels Airlines har inte visat att det skulle förelegat några extraordinära omständigheter som skulle befria flygbolaget från att betala kompensation, varför Brussels Airlines ska kompensera fordringsföretaget.