“Ekstremt lavt” sikt har inte varit en begränsning för Norwegians flygplan att starta
Stockholms tingsrätt
2024-11-20 dom i mål nummer FT 16563-24
Passageraren anlände över tre timmar för sent till Dublin med Norwegian, vilket ger rätt till kompensation enligt flygpassagerarförordningen om inte flygbolaget kan visa att förseningen berodde på extraordinära omständigheter. Norwegian hävdade att dimma och låg sikt påverkade flygsäkerheten och markpersonalens arbete, men kunde inte visa att flygningen var begränsad av flygtrafikledningen genom en CTOT.
Juristavdelningen visade att andra flyg avgick i tid, att Norwegians flyg var det enda kraftigt försenade, och att flygplanet snarare hade stått i en hangar där brist på utrustning försenade förflyttningen. Tingsrätten fann att Norwegian inte styrkt vare sig att extraordinära omständigheter förelåg eller att alla rimliga åtgärder vidtagits, och dömde därför bolaget att betala kompensation.
Passageraren skulle flyga med Norwegian från Köpenhamn till Dublin. Flygningen ankom Dublin tre timmar försenad varför passageraren som utgångspunkt har rätt till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen. Kan Norwegian emellertid visa att förseningen berodde på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas, även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits, befrias Norwegian att betala kompensation.
Norwegian anförde att det förekommit extrema väderförhållanden som hotade flygsäkerheten i form av dimma och gav en sikt om så lågt som 400 meter. Den dåliga sikten orsakade problem för bland annat flygplatsens markpersonal. Flygtrafikledningen införde därför begränsningar för flygtrafik och markpersonal i syfte att efterleva flygsäkerheten.
Juristavdelningen argumenterade dock för att 400 meters sikt visserligen är “noe som er ekstremt lavt” (citat från Norwegian), men att detta i sig inte är en begränsning för Norwegians Boeing 737 att starta (om flygplanet inte hade ett tekniskt fel som den dagen krävde ett högre minima). Flygplanet är fullt kapabelt att starta i sikt som är så låg.
Norwegian kunde inte heller visa att avgången var begränsad av flygtrafikledningen med en så kallad Calculated Take Off Time (CTOT), som flygbolagen måste följa. Att vara begränsad av flygtrafikledningen kan vara en extraordinär omständighet. Men någon sådan CTOT fanns inte.
Snarare kunde Juristavdelningen visa att den avgång som Norwegians flygplan SE-RXB var planerad att genomföra från Köpenhamn till Dublin klockan 11:20 lokal tid, var den första avgången den dagen för det flygplanet. Flygplanet var alltså inte sen in till Köpenhamn från en tidigare flygning.
Juristavdelningen kunde också visa att alla andra avgångar från Köpenhamn från klockan 10:40 till klockan 12:00 avgick – mer eller mindre – i tid (sånär som på ett SAS-flyg som var inställt av okänd anledning). Norwegians flyg var det enda som var kraftigt försenat; mer än tre timmar.
I målet framkom även att flygplanet hade befunnit sig i Norwegians hangar innan flygningen, och att Norwegian hade haft problem att flytta flygplanet från hangaren till gaten på grund av brist på sådan utrustning.
Tingsrätten konstaterar att Norwegian inte har visat att flygningen försenats till följd av extraordinära omständigheter i Flygpassagerarförordningens mening. Gällande de omständigheter som Norwegian har åberopat, menar tingsrätten, att Norwegian ändå inte styrkt att flygbolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika förseningen. Mot denna bakgrund ska Norwegian kompensera passageraren.