Passageraren skulle flyga från Zürich till Göteborg med Swiss. Flyget avgick med en mindre försening. Strax innan flygplanet nådde sin marschhöjd uppstod en spricka i en av piloternas vindrutor. Befälhavaren ombord beslutade att omdirigera flygningen och landade i Hannover.

Efter det att flygplanet hade landat i Hannover blev flygplanet, som det heter på flygspråk, AOG (Aircraft On Ground), det vill säga att flygplanet inte är luftvärdigt i sin nuvarande status, att det inte får flyga förrän felet är åtgärdat. Framrutan behövde bytas, och det visade sig att det skulle ta två dagar att byta den. Passagerarna bokades om så att de ankom Göteborg 34 timmar sent.

Swiss hävdade att besättningens, passagerarnas och flygplanets säkerhet är alltid högsta prioritet för flygbolaget och att en sprucken vindruta alltid utgör en säkerhetsrisk. Därför ansåg Swiss att förseningen har berott på extraordinära omständigheter.

Det finns omfattande rättspraxis från EU-domstolen om så kallade extraordinära omständigheter. EU-domstolen har delat in händelser som är interna eller externa. De händelser som har ett ”internt” ursprung ska skiljas från de händelser som är ”externa” i förhållande till det flygbolag som utför flygningen (domstolen gjorde denna åtskillnad för första gången i mål C-28/20, punkt 39).

”Externa” händelser beror på yttre omständigheter, vilka är mer eller mindre frekventa i praktiken men som flygbolaget inte har kontroll över, eftersom dessa omständigheter beror på naturen eller en tredje parts handlande, såsom ett annat flygbolag eller en offentlig eller privat aktör som stör flyg- eller flygplatsverksamheten. ”Externa” händelser betraktas i allmänhet som extraordinära omständigheter. Händelser som inte är ”externa” bör betecknas som ”interna” för det flygbolag som utför flygningen och är därför inte extraordinära omständigheter.

I målet var det konstaterat att den spruckna vindrutan inte hade orsakats av en fågel, vilket normalt sett annars är en “extern” händelse, inget som flygbolaget har kontroll över. Det är ovanligt med fåglar på denna höjd i nedre stratosfären.

EU-domstolen anser dock att ett oförutsett tekniskt problem, även ett sådant som inte beror på bristande underhåll och inte upptäcks vid rutinkontroller inom underhållsarbetet, inte omfattas av uttrycket extraordinära omständigheter när det ingår i flygbolagets normala verksamhet (mål C-549/07, punkt 25).

EU-domstolen anser att ingen del av ett flygplan håller för alltid. Därför måste det anses att en oförutsedd händelse ingår i flygbolagets normala verksamhet (mål C-257/14, punkterna 40, 41 och 42). Samma sak gäller i princip för fel på en så kallad ”on condition”-del, det vill säga en del som ersätts med en ny del endast om den förstnämnda delen går sönder (mål C-832/18, punkt 43).

Tingsrätten konstaterade att bestämmelsen om extraordinära omständigheter ska tolkas restriktivt och att det är flygbolaget som har bevisbördan för att det förelegat sådana omständigheter. Swiss har inte, menar tingsrätten, uppfyllt sin bevisbörda att det har förelegat extraordinära omständigheter. Därför förpliktades Swiss att betala kompensation till passageraren.

Med den utgången prövar inte tingsrätten frågan om Swiss har vidtagit alla rimliga åtgärder för att begränsa passagerarens försening, då det ställs krav på passagerarens ombokning för att den ska ses som en ”rimlig åtgärd”. Här argumenterade Juristavdelningen, som företrädde passageraren, att det måste ha funnits bättre alternativ. Det går snabbare att köra bil mellan Hannover och Göteborg än Swiss ombokning som ledde till att passageraren ankom Göteborg 34 timmar sent.