KLM har ansvar att kompensera passagerare när ett flyg mellan Orlando och Detroit med Delta ställdes in
Göteborgs tingsrätt
2026-11-10 dom i mål nummer FT 7787-26
Passagerarna skulle resa från Orlando via Detroit och Amsterdam till Landvetter, men efter att den första flygningen ställts in och passagerarna bokats om, anlände de till slutdestinationen med en kraftig försening. Även att det var Delta Air Lines som skulle ha utfört den inställda flygningen väckte passagerarna talan mot KLM, som enbart skulle ha utfört den sista delsträckan från Amsterdam till Landvetter.
Med stöd av EU-domstolens dom i mål C-367/20 argumenterade Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, för att ett EU-baserat flygbolag kan hållas ansvarigt för kompensation även när den ersättningsgrundande händelsen inträffat på en tidigare delsträcka som skulle utföras av ett flygbolag baserat utanför EU, när alla delsträckor omfattas av samma bokning och flygningen genomfördes inom ramen för ett avtal om gemensam linjebeteckning (codeshare).
KLM medgav därefter passagerarnas talan, varför flygbolaget dömdes att betala kompensation samt ersätta passagerarnas rättegångskostnader.
Passagerarna skulle flyga från Orlando, Florida, via Detroit, Michigan, via Amsterdam till sin slutdestination Landvetter. Alla delsträckor omfattades av en och samma bokning. Flygningen från Orlando till Detroit blev dock inställd vilket gjorde att passagerarna bokades om till en annan kombination av flygningar och ankom Landvetter med en kraftig försening. Som utgångspunkt har passagerarna rätt till kompensation enligt EU:s flygpassagerarförordning.
Passagerarna stämde KLM, som var det flygbolag som skulle utföra den sista delsträckan. De två första delsträckorna skulle utföras av Delta Air Lines, och det var Deltas flyg som blev inställt. De delsträckor Delta skulle genomföra omfattades av ett avtal om gemensam linjebeteckning (codeshare) med KLM.
KLM bestred passagerarnas krav då det var Delta som var det flygbolag som skulle ha utfört flygningen, inte KLM. I flygpassagerarförordningen står det uttryckligen att det är just det flygbolag som skulle ha utfört flygningen som har kompensationsansvaret mot passageraren.
Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, hänvisade till EU-domstolens praxis som tillkommit efter flygpassagerarförordningen ikraftträdande. När det kommer till vilket flygbolag talan kan väckas mot har EU-domstolen i mål C-367/20, där för övrigt KLM också var part, vidgat förordningens ursprungliga lydelse.
Omständigheterna i målet var en flygning från New York via Amsterdam till Hamburg. Första sträckan, New York till Amsterdam, genomfördes av Delta (ett flygbolag baserat utanför EU) inom ramen för ett avtal om gemensam linjebeteckning med KLM. KLM var det EU-flygbolag som utförde den andra delsträckan. Delsträckorna omfattades av en enda bokning.
EU-domstolen konstaterade att vid en flygning som består av delsträckor som omfattas av en enda bokning, med avgång från en flygplats belägen i ett tredjeland till en slutdestination belägen i en medlemsstat (här avses hela EU, Norge, Island och Schweiz), via en flygplats belägen i en medlemsstat, där kompensationsgrundande omständigheten inträffade den första delsträckan som genomfördes av ett flygbolag baserat utanför EU, kan en passagerare väcka talan om kompensation mot det EU-flygbolag som utförde den andra delsträckan.
Mot denna bakgrund, argumenterade Juristavdelningen, även om den inställda flygningen var en delsträcka utanför EU där det var ett icke-europeiskt flygbolag som var planerat att utföra flygningen var ansvarig för den inställda flygningen, kan passagerarna väcka talan mot KLM då KLM var planerad att utföra den sista delsträckan som hade slutdestination inom EU.
I KLM:s nästa yttrande medgav flygbolaget passagerarnas talan, varför domstolen dömde i enlighet med passagerarnas yrkanden, att KLM ska betala kompensation till passagerarna, liksom ersätta passagerarna deras rättegångskostnader.