KLM har inte visat att flygningen i fråga har påverkats av ett flygtrafikledningsbeslut
Attunda tingsrätt
2025-01-31 dom i mål nummer FT 9188-24
Passagerarens flyg från Amsterdam till Arlanda med KLM ställdes in med hänvisning till dimma och restriktioner av flygtrafikledningen, men KLM kunde inte visa att ett beslut från flygtrafikledningen låg bakom. Juristavdelningen visade att vädret förbättrades efter planerad avgångstid och att inget hinder förelåg för att genomföra flygningen med viss försening.
Tingsrätten accepterade att det hade varit dimma, men konstaterade att KLM inte bevisat att den aktuella flygningen direkt påverkats av extraordinära omständigheter. Därför ska KLM betala kompensation till passageraren enligt flygpassagerarförordningen.
Passageraren skulle flyga från Amsterdam till Arlanda med KLM, men KLM ställde in avgången med hänvisning till dåliga väderförhållanden och restriktioner från flygtrafikledningen. KLM hävdade att det förelåg extraordinära omständigheter varför flygbolaget skulle befrias från att kompensera passageraren enligt flygpassagerarförordningen.
Den aktuella morgonen var det dimma på Amsterdams flygplats, men Juristavdelningen, som företrädde passageraren, kunde visa att dimman i sig inte begränsade KLM:s flyg att lyfta i vart fall strax efter planerad avgångstid. Väderprognoserna visade på att dimman skulle lätta, och trenden i det väder som rapporterades visade också en sådan förbättring.
EU-kommissionen ställer krav på att flygbolaget genomför den planerade flygningen så snart som det inte längre föreligger extraordinära omständigheter. Denna “bufferttid” bestäms från fall till fall. Att försena en flygningen en timme får anses rimligt, istället för att ställa in flygningen.
Det är en allmän strategi från flygbolag, för att undvika förseningar under resterande av dagen, att ställa in en rotation (en flygning från hemmabasen till en utestation och tillbaka). Då “offrar” flygbolaget en rotation, för att flyga resterande rotationer med samma flygplan resten av dagen i tid. Flygbolaget kan på så sätt undkomma att tvingas betala kompensation enligt flygpassagerarförordningen för alla flygningar den dagen, utan bara för den rotation som flygbolaget ställde in.
Juristavdelningen menade också att KLM inte visat att det fanns en begränsning av flygtrafikledningen att starta, en så kallad CTOT (calculated take-off time). Inte heller kunde KLM visa att det var flygtrafikledningen som beslutade att flyget skulle ställas in. Tvärtom visade KLM med egen intern dokumentation att det var ett beslut av KLM själva att ställa in bland annat detta flyg.
I domen ifrågasätter tingsrätten inte att det förelåg dimma och dålig sikt i Amsterdam den aktuella dagen eller att det förelegat restriktioner av flygtrafiken på grund av väderförhållandena.
Tingsrätten konstaterar däremot att KLM inte har inkommit med någon bevisning som visar att flygningen i fråga har påverkats av ett flygtrafikledningsbeslut. Det går därför inte, fortsätter tingsrätten, att bedöma hur flygrestriktionerna påverkat den i målet aktuella flygningen. KLM har därmed inte visat att flygningen ställts in på grund av extraordinära omständigheter och ska därför kompensera passageraren.