Passagerarna skulle resa från Göteborg via Amsterdam med KLM, och sedan vidare i samma bokning med Etihad till Abu Dhabi och till den slutliga destinationen Kochi i Indien. Flyget till Amsterdam blev dock inställt och passagerarna bokades om så att de ankom sin slutliga destination cirka tolv timmar sent. Som utgångspunkt har då passagerarna rätt till kompensation från KLM, om KLM inte kan visa att flyget ställdes in på grund av extraordinära omständigheter.

KLM ville dock inte betala kompensation utan hänvisade till att det förelåg extraordinära omständigheter då vädret var dåligt på Amsterdams flygplats så att flygtrafikledningen begränsade antalet landningar. KLM menade att de därför var tvungna att ställa in ett antal flyg så att deras långdistansflyg gavs prioritet att landa. KLM ställde bland annat in flyget från Amsterdam till Göteborg, och således också passagerarnas flyg från Göteborg till Amsterdam.

Juristavdelningen, som företrädde passagerarna, kunde visa att vädret vid Amsterdam inte alls var begränsande. Det var bra vind, sikt, några enstaka moln och enstaka regnskurar. Juristavdelningen kunde däremot visa att det flygplan KLM hade planerat att använda fram och tillbaka till Göteborg istället användes för att flyga till Birmingham fram och tillbaka. Vädret var alltså inte så begränsande i Amsterdam annat än att KLM kunde flyga med samma flygplan och besättning till Birmingham.

Att det fanns begränsningar från flygtrafikledningen kunde KLM inte heller visa. KLM hänvisade till ett internt dokument, och det var bara där det framgick vissa begränsningar. Men i de officiella dokumenten från Eurocontrol, som KLM också hänvisade till, fanns inga sådana begränsningar. Och i inget dokument framgick något om att ge prioritet för långdistansflyg.

KLMs argumentation för att visa att det förelåg extraordinära omständigheter var mest olika hittepå, som inte kunde visas med officiella dokument. Det blir så tydligt när ett ombud inte har någon kunskap om flygbranschen, flygväder eller flygoperativa frågor, och ska argumentera i dessa frågor. Juristavdelningen däremot, har 30 års erfarenhet från flygoperativ verksamhet och kan urskilja vilka argument som har bäring.

Flygtrafikledningen beslutar inte om ett flyg ska ställas in. Flygtrafikledningen begränsar avgångarna med så kallade CTOT, ett fönster på 15 minuter när en viss avgång måste påbörja starten på startbanan, om kapaciteten är begränsande. I det här målet kunde inte KLM visa att varken flyget till Göteborg eller till Amsterdam hade en sådan CTOT.

Tingsrätten konstaterade att KLM inte visat att flyget hade en begränsning från flygtrafikledningen på grund av väder, och att KLM därför inte visat att det inställda flyget berott på extraordinära omständigheter. KLM ska därför kompensera passagerarna enligt Flygpassagerarförordningen.