Passageraren skulle flyga med Ryanair från Arlanda till Dublin men flyget blev sent och ankom Dublin nästan sju timmar sent.

Denna dag var det lätt snöfall på Arlanda mest hela dagen. Ryanair hävdade att förseningen var på grund av väderförhållandena då Ryanair var tvunget att genomföra avisning av flygplanet.

Avisning av flygplan är den process där man tar bort is, snö eller frost från flygplanets ytor och, vid behov, även applicerar ett skyddande vätskelager för att förhindra ny isbildning före start. Is på vingarna eller andra bärande ytor kan allvarligt försämra flygplanets lyftkraft och störa aerodynamiken, och därför är avisning en kritisk del av flygsäkerheten.

Ryanair hävdade vidare att det är personal på flygplatsen som genomför avisningen med hjälp av utrustning som tillhör flygplatsen, varför själva avisningsprocessen därför inte ligger inom Ryanairs kontroll.

Just argument om flygsäkerheten och att något ligger utanför flygbolagets kontroll, är argument som kan befria ett flygbolag från att behöva betala kompensation till passagerare, och används i synnerhet av Ryanair mycket flitigt.

Avisning i sig är inget ovanligt på Arlanda under vintermånaderna. På Arlanda finns det flera olika marktjänstbolag som tillhandahåller tjänsten avisning till flygbolag. Inget av dessa tillhör Swedavia, utan är alla fristående, upphandlade av flygbolaget. Flygpassagerarförordningen är tydlig med att det är flygbolaget som har kompensationsansvaret mot passageraren, men att flygbolaget har möjligheten att i sin tur att kräva ersättning från marktjänstbolaget.

Frågan var således om flyget till Dublin var orsakat av försening med avisning och om det ligger inom flygbolagets kontroll eller inte.

Det flygplan som skulle flyga till Dublin var baserat på Arlanda, och var under dagen planerad att flyga först Arlanda Bryssel fram och tillbaka, sedan Arlanda Dublin fram och tillbaka. Flygplanet landade på Arlanda åter från Bryssel klockan 16:21 lokal tid, och skulle flyga till Dublin klockan 18:05.

Det visade sig att Ryanair istället använde flygplanet till att flyga Arlanda Poznan fram och tillbaka, som avgick Arlanda ungefär samma tid som flyget till Dublin skulle ha avgått. Så uppenbarligen har Ryanair kunnat avisa flygplanet för att avgå till Poznan. Men till Dublin gick det inte.

Ryanair använde snarare ett flygplan baserat i Dublin att flyga rotationen. Ryanair flög då rotationen omvänt, det vill säga Dublin Arlanda fram och tillbaka. Det ledde till att passagerarens flyg blev cirka sju timmar sent. Skulle Ryanair ha använt – som planerat – det flygplan som hade landat på Arlanda från Bryssel skulle det inte ha blivit någon försening alls för passageraren.

Tingsrätten konstaterade att Ryanair inte har redogjort för på vilket sätt de aktuella väderförhållandena skulle utgöra omständigheter som legat utom flygbolagets normala verksamhet. Tingsrätten påpekade att kyliga temperaturer i Norden inte sällan förekommer under vintertid, även i slutet på mars, och att Ryanair bör rimligen kunnat förutse att avisning kunde krävas innan avgång, och att omständigheten därför inte legat utom bolagets kontroll. Tingsrätten konstaterade vidare att Ryanair inte redogjort för hur stora förseningar de påstådda väderförhållandena orsakat och hur det drabbat flygningen Arlanda till Dublin. Allt detta var svårt att visa för Ryanair eftersom de använde flygplanet till en annan flygning. 

Tingsrätten ansåg att Ryanair inte visat att väderförhållandena utgjort en extraordinär omständighet utom flygbolagets kontroll och att omständigheterna haft ett direkt orsakssamband med uppkommen försening för flygningen Arlanda till Dublin. Ryanair dömdes därför att betala kompensation till passageraren.