En passagerare skulle resa med Ryanair från Arlanda till Riga en kväll i augusti 2024. Flyget var däremot försenat så att passageraren anlände mer än tre timmar sen till Riga och hade som utgångspunkt därmed rätt till kompensation.

I målet har inte Ryanair invänt mot rätten till kompensation, men att kompensationen redan var utbetald direkt till passageraren i februari 2025.

Passageraren hade däremot överlåtit kravet till ett fordringsföretag redan samma kväll som flyget blev försenat. Passageraren ägde således inte kravet efter det tillfället. Fordringsföretaget reklamerade kravet till Ryanair några dagar senare.

Fordringsföretagets kravbrev till Ryanair innehöll en skrivning om att fordringsföretaget hade full äganderätt till passagerarens krav och att betalning med befriande verkan endast kan ske till fordringsföretaget. Bifogat fanns också en kopia av överlåtelseavtalet. Ryanair svarade även på detta kravbrev någon vecka senare.

Juristavdelningen, som företrädde fordringsföretaget, argumenterade att när fordringsföretaget skickade kravbrevet till Ryanair, eller senast den dagen Ryanair svarade fordringsföretaget, försattes Ryanair i ond tro. Ryanair måste ha då fått befogad anledning att tro att kravet var överlåtet av passageraren till fordringsföretaget (jämför Svea hovrätts dom av den 15 november 2022 i mål nummer FT 14203-21). Ryanair hade fått tillräcklig information om överlåtelse av kravet på så sätt att Ryanair inte kunde betala till passageraren med befriande verkan utan att närmare utreda vem som är rätt borgenär. Ryanair har varit i ond tro. Då ska Ryanair hållas ansvarig om de betalar ut till fel person.

Tingsrätten anger i domskälen att som utgångspunkt kan en gäldenär som i god tro betalar till den som materiellt sett är borgenär, eller den som borgenären har anvisat, betala med befriande verkan. Vid betalningen gäller emellertid i princip att gäldenären har att på egen risk bedöma om han betalar till rätt person eller någon som är behörig att företräda borgenären. Betalar gäldenären till fel person utplånas inte skulden, vilket framgår av reglerna i 29 och 30 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev. Ansvaret är i princip strikt.

Tingsrätten konstaterar att utredningen visat att Ryanair mottagit kravbrevet från fordringsföretaget och att de även svarat på det framställda kravet. Det konstateras därför att Ryanair har underrättats om att betalning med befriande verkan endast kunnat ske till fordringsföretaget eftersom passageraren överlåtit kravet till fordringsföretaget. Passageraren ägde således inte kravet när Ryanair betalade kompensationen direkt till passageraren i februari 2025. Ryanair ska därför betala kompensation en andra gång för samma krav, denna gång till fordringsföretaget.