Ett mål som prövades i två steg.

Den första fråga som Nyköpings tingsrätt prövade var om det fordringsföretag, som Juristavdelningen företrädde och som hade tagit över passagerarens krav, hade rätt att föra talan i målet. Ryanair argumenterade att i transportavtalet mellan passageraren och Ryanair var det otillåtet att överlåta rätten till kompensation m.m. till andra personer än de som ingår i den aktuella bokningen.

Tingsrätten prövade om denna begränsning för passageraren var förenlig med irländsk rätt, som var tillämpligt på transportavtalet. Relevant irländsk rätt var i sig resultatet av genomförandet av Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (Avtalsvillkorsdirektivet). I svensk rätt har Avtalsvillkorsdirektivet införlivats i lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Tingsrätten avgjorde frågan i en mellandom den 18 juni 2024. Då regleringen är ett resultat av införlivande av ett EU-direktiv ska direktivkonform tolkning av regleringen användas. Det vill säga den nationella lagstiftningen som genomför ett direktiv ska av nationella domstolar tolkas i enlighet med direktivets syfte.

I den irländska rätten och direktivet finns, utöver bilagor med förteckning över villkor som kan anses vara oskäliga, en generalklausul om oskäliga standardvillkor i konsumentavtal med innebörden att avtalsvillkor som inte varit föremål för en individuell förhandling ska anses oskäligt om det i strid med kravet på god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter, till nackdel för konsumenten.

Tingsrätten konstaterar att Göta hovrätt i sin dom den 22 juni 2023, FT 233-22, prövat om det nu aktuella avtalsvillkoret är bindande för passagerarna och därmed hindrar att en juridisk person som övertagit fordran för talan i målet. Göta hovrätt har anfört att det är av särskild betydelse att passageraren i och med det aktuella standardavtalet saknar möjlighet att överlåta anspråk på ”kompensation, skadestånd eller återbetalning” till en juridisk person. Detta eftersom anspråk av detta slag ofta är så pass begränsade i storlek att det framstår som naturligt och lämpligt att överlåta anspråket i stället för att behöva driva det själv. Detta innebär, konstaterar Göta hovrätt, en maktförskjutning mellan parterna och är därmed också en sådan obalans i parternas rättigheter och skyldigheter att villkoret är oskäligt. Ryanair har heller inte kunnat utgå från att passageraren skulle ha godtagit villkoret om det hade varit föremål för en individuell förhandling. 

Nyköpings tingsrätt anslöt sig till vad Göta hovrätt har uttalat och delar Göta hovrätts bedömning att avtalsvillkoret är att bedöma som oskäligt, och att fordringsföretaget således hade talerätt.

Här kan tilläggas att flygpassagerarförordningen i sig har artikel 15.1 i vilken det föreskrivs att flygbolagets förpliktelser gentemot passagerare inte får begränsas eller åsidosättas, exempelvis genom undantag eller en begränsning i transportavtalet.

Nästa fråga för tingsrätten var om extraordinära omständigheter förelåg så att Ryanair skulle befrias från att betala kompensation till fordringsföretaget. Passageraren skulle flyga från Nyköping till Malaga, men kom fram till Malaga cirka elva timmar sent.

Ryanair hävdade att det var dimma på Nyköpings flygplats, så att inkommande flyg omdirigerades till Göteborg. Detta vitsordades av Juristavdelningen. Tingsrätten konstaterar också att Ryanair har visat att det förelegat extraordinära omständigheter.

Sedan dröjde det länge innan flygplanet flögs från Göteborg till Nyköping för att fortsätta den schemalagda trafiken. Förseningen blev kraftig. Juristavdelningen argumenterade då att Ryanair inte vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika eller minska förseningens konsekvenser för passageraren. Flygbolag har krav på sig att försöka hitta andra direkta eller indirekta flygningar för att undgå kompensationsskyldighet. Det kan då röra sig om sådana flygningar som utförs av andra flygbolag och som anländer med mindre försening än det berörda flygbolagets följande flygning.

Tingsrätten konstaterade att Ryanair inte visat att flygbolaget i vart fall undersökt möjligheterna till en ombokning till en indirekt flygning som skulle ha betytt en mindre försening för passageraren än de cirka elva timmar försening som det blev. Tingsrätten ansåg därför att Ryanair inte bevisat att bolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika sin skyldighet att betala kompensation, varför Ryanair ska betala kompensation.

Detta var ett mycket omfattande mål när det kommer till mål grundat i flygpassagerarförordningen, där tvisten avser ett krav om drygt 4 000 kronor. I tingsrättsprocessen har det varit omfattande skriftväxling, en muntlig förberedelse, en mellandom och Ryanair har givit in 275 sidor av dokument i målet. Dom meddelades av tingsrätten 851 dagar efter ansökan om stämning.

Nyköpings tingsrätt, 2025-03-17 dom i mål nummer FT 3572-22.