Skip to main content
2025-11-07

Ryanair ville inte visa hur besättningsmedlem var begränsad av flygarbetstidsreglerna med hänvisning till GDPR

Göteborgs tingsrätt
2025-11-07 dom i mål nummer FT 453-25

Ryanair ställde in flygningen från Zagreb till Landvetter och returflygningen till Zagreb, och hävdade att besättningen överskred sina tillåtna arbetstimmar på grund av tidigare förseningar och brist på reservbesättning. Juristavdelningen invände att Ryanair inte bara kan påstå att en eller flera besättningsmedlemmar är begränsade att flyga med hänvisning till flygarbetstidsreglerna men flygbolaget samtidigt inte vill visa det.

Tingsrätten fann att Ryanair inte styrkt sitt påstående om att besättningen inte fick arbeta vidare, eftersom den enda bevisningen var en intern handling och bolaget vägrade lämna ut ytterligare underlag med hänvisning till GDPR. Tingsrätten ansåg därför att passageraren hade rätt till kompensation.

Ryanair ställde in passagerarens flygning från Landvetter till Zagreb, efter att ha ställt in flygningen Zagreb till Landvetter. Som utgångspunkt har passageraren rätt till ersättning om inte Ryanair kan visa att det förelegat extraordinära omständigheter.

Ryanair argumenterade för att flygningar till och från Zagreb den aktuella dagen hade påverkats av begränsningar från flygtrafikledningen, och på grund av de tidigare förseningarna hade den besättning som skulle bemanna flyget till Landvetter överstigit den lagstadgade tid de får arbeta. Ryanair menade också på att det inte heller fanns någon reservbesättning tillgänglig vid Zagreb som skulle kunna genomför flygningen.

Juristavdelningen, som biträdde passageraren, argumenterade för att Ryanair inte hade visat att tidigare flygningar haft begränsningar från flygtrafikledningen. Snarare tvärt om kunde Juristavdelningen visa att de flesta flygningar till och från Zagreb avgick i tid eller med mindre förseningar.

Juristavdelningen begärde att Ryanair skulle visa hur den eller de besättningsmedlemmar som inte kunde arbeta längre, förhållde sig till EASA:s flygarbetstidsregler den aktuella dagen, den senaste veckan och månaden.

Ryanair gjorde en längre utläggning om besättningsmedlemmars begränsningar avseende flygarbetstidsregler, vilket är reglerat genom förordning 83/2014. Regelverket ger begränsningar på tjänstgöringstimmar för en besättningsmedlem per dag, vecka, månad och år. Däremot ville inte Ryanair redogöra för omständigheterna kring den eller de besättningsmedlemmar som hade en sådan begränsning, och hur den hade uppstått. Ryanair menade att det inte kan krävas av ett flygbolag att, för att undgå kompensationsansvar, redovisa huruvida en viss besättningsmedlems ackumulerade tjänstgöringstid, daglig, veckovis eller månatlig, löpt ut vid en viss tidpunkt. Ryanair argumenterade att den efterfrågade informationen typiskt sett utgör personuppgifter rörande identifierbara individer, vilkas utlämnande inte är förenligt med tillämpliga dataskyddsregler i GDPR. Och utöver detta, menade Ryanair, kan det inte krävas av ett flygbolag att, för att undgå kompensationsansvar, i detalj redovisa operativa personalscheman eller enskilda besättningsmedlemmars arbets- och vilotidsregistrering i efterhand.

Juristavdelningen argumenterade för att Ryanair inte bara kan påstå att en eller flera (vilket var oklart i målet) besättningsmedlemmars begränsningar avseende flygarbetstidsregler gör att den besättningmedlemmen inte kan genomföra flygningen vilket leder till att en flygning blir inställd, men samtidigt vill Ryanair inte visa det. Bevisbördan ligger hos Ryanair. Juristavdelningen menade att uppgifter om hur besättningsmedlemmar har arbetat kan anonymiseras, skulle det behövas. Flygbolaget kan också begära att dokument som lämnas in till domstolen ska beläggas med sekretess skulle dokumenten senare begäras ut. Här kan nämnas att Ryanair i flera andra mål lämnar in dokument där besättningsmedlemmars namn, anställningsnummer och andra uppgifter framgår.

Tingsrätten konstaterade först att det inte föreligger ett adekvat orsakssamband mellan omständigheten att tidigare flyg till och från Zagreb blev försenade och att den aktuella flygningen ställdes in. Den omständigheten som gjort att flygplanet inte kunnat avgå har snarare enligt Ryanair i stället varit att personalen inte fick fortsätta arbeta. Uppgiften att personalen uppnått sin maximala tjänstgöringstid stöds endast av en handling upprättad av en anställd hos Ryanairs Operation Control Centre. Det är alltså fråga om en handling som parten själv upprättat. Tingsrätten ansåg inte att endast denna handling styrker Ryanairs påstående om att personalen inte fick jobba längre.

Passageraren har genom Juristavdelningen, fortsatte tingsrätten, ifrågasatt uppgifterna om personalens tjänstgöringstid och Ryanair har förklarat att det varken är möjligt eller rimligt att ge in bevisning om detta och hänvisat till att det skulle kunna strida mot dataskyddsförordningen GDPR. Avsaknaden av bevisning i denna fråga, som Ryanair har bevisbördan för, går dock ut över flygbolagets talan, menade tingsrätten. De uppgifter som har lämnats om besättningsmedlemmars tjänstgöringstimmar är dessutom vaga och förklarar exempelvis inte hur den eller de i besättningen som uppnått antalet tillåtna timmar inom en vecka eller en månad, som båda kan vara aktuellt, har gjort det. Frågor om planering av besättningen och personalens arbetstid är för övrigt sådana att de i praxis ansetts omfattas av ett flygbolags normala verksamhet (se EU-domstolens avgöranden i de förenade målen C-156/22 och C 158/22, p. 21 och 22).

Det är alltså inte visat att förseningen har orsakats av extraordinära omständigheter, varför Ryanair ska kompensera passageraren.