Author: Mattias Wihlgaard

Den part som förlorar ett dispositivt tvistemål ska enligt huvudregeln ersätta motparten dennes rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Har den vinnande parten inlett en onödig rättegång kan dock den vinnande parten få bära sina egna rättegångskostnader eller åläggas att ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 3 § rättegångsbalken).

I målet är visat att Juristavdelningens klient, innan talan väcktes, skickade ett kravbrev till SAS. Genom kravbrevet uppmanades SAS att tillmötesgå kravet på ersättning inom 14 dagar var annars rättsliga åtgärder skulle vidtas mot SAS. Klienten skickade därefter flertalet påminnelser till SAS angående kravet. Det har inte framkommit att SAS lämnat en inställning till kravet eller tillmötesgått kravet innan talan väcktes.

SAS har medgett kravet först efter att Juristavdelningen för klienten väckt talan i tingsrätten. Under sådana förhållanden kan inte klienten anses ha inlett en onödig rättegång. Vad SAS anfört om sin handläggningstid eller kontakter med Juristavdelningen i andra ärenden anser tingsrätten inte föranleder någon annan bedömning. Därför ska SAS, som förlorat målet, stå för Juristavdelningens klients rättegångskostnader.

Solna tingsrätt, 2023-10-30 dom i mål nummer T 1468-23.

Juristavdelningen har biträtt ett så kallat fordringsföretag, ett företag som regelmässigt för talan om betalning av mindre belopp, mot Norwegian i ett förenklat tvistemål.

Rättegångskostnader ska i förenklade tvistemål ersättas i den utsträckning som följer av 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. För att ett företag ska få ersättning för rättslig rådgivning i förenklade tvistemål måste kostnaden ha varit skäligen påkallad för att tillvarata bolagets rätt (NJA 2007 s. 579).

Juristavdelningen har anfört att rättslig rådgivning har varit skäligen påkallad för att ta tillvara fordringsföretagets rätt eftersom företagets personal inte på egen hand kan utföra de uppgifter som krävs, bland annat på grund av att företaget har sin verksamhet i Storbritannien och inte förfogar över svensktalande personal, eller personal med kunskap om svensk domstolsprocess och svensk praxis.

Tingsrätten konstaterar att Juristavdelningens argument inte utan vidare kan avfärdas, och bedömer därför att den ersättning för rättegångskostnad som fordringsföretaget har begärt är skälig.

Attunda tingsrätt, 2023-10-26 dom i mål nummer FT 1780-23.

En del av SAS piloter strejkade i juli 2022. Strejken ledde till att cirka 50 procent av alla SAS-flygningar ställdes in vilket påverkade cirka 30 000 passagerare per dag under den 15 dagar långa strejken.

Den flygning som en polsk grupp om tio personer, inklusive fyra underåriga, skulle ta till fastlandet ställdes in på grund av strejken. Den polska gruppen fick inget hotell och hade ingenstans att bo. Enligt Flygpassagerarförordningen ska flygbolaget ombesörja bland annat hotell när en flygning blir inställd. Till slut chartrade den polska gruppen en privatjet till en kostnad om cirka en miljon kronor, och riktade sedan ett ersättningskrav till SAS.

Efter det att den polska gruppen stämt SAS, kom ett bekräftelsemejl från SAS kundtjänst med SAS beslut att betala ut ersättning på 1 005 499 kronor avseende kompensation enligt Flygpassagerarförordningen, ersättning för den chartrade privatjeten och några ytterligare kostnader.

Senare lämnade SAS in svaromål och ansökan om genstämning mot den polska gruppen. SAS hävdade nu att betalningen skett av misstag och att den därför ska gå åter. Genstämningen handlade om principen om condictio indebiti, misstagsbetalning.

Parterna har förlikts vilket har stadfästs vid tingsrätten. Förlikningen innebär att den polska gruppen återbetalar 200 000 kronor till SAS, och alltså får behålla cirka 805 000 kronor.

Michael Forvass på Juristavdelningen säger i en kommentar:

– Jag har argumenterat för att det starka konsumentskyddet i Flygpassagerarförordningen innebär att SAS inte kan lämna passagerare helt till sitt öde på en ö i norra ishavet, utan att ens erbjuda hotell. Än mindre så länge som strejken pågick förra året. Jag menar att SAS skulle använda den kapacitet de hade direkt tillgång till genom egna dotterbolag som inte strejkade, eller hyra in extern kapacitet, för att flyga hem de passagerare som var strandade på Svalbard. Det är skillnad om flyget blir inställt i Köpenhamn, London eller Paris. Där finns andra flygbolag, tåg, buss och bil som alternativ att ta sig vidare, men några sådana alternativ finns inte från Svalbard. Där finns ingenting, bara isbjörnar.

– Denna fråga fick aldrig någon prövning då parterna valde att förlika, men kanske nästa gång att en sådan fråga får en prövning, helst av EU-domstolen.

Solna tingsrätt, 2023-10-17 dom i mål nummer T 11629-22.

Göteborgs tingsrätt konstaterar att flygbolaget har visat att en passagerares flyg ställts in på grund av en extern strejk, och att det därför varit fråga om en extraordinär omständighet vilket kan befria flygbolaget från skyldigheten att utge kompensation.

Men, för att flygbolaget ska undgå sin skyldighet att betala kompensation till passageraren enligt Flygpassagerarförordningen krävs också att flygbolaget kan visa att bolaget vidtagit alla rimliga åtgärder för att boka om passageraren till sin destination snarast möjligt. En ombokning ska ske till andra direkta eller icke direkta flygningar och också till sådana som utförs av andra flygbolag, antingen inom samma flygbolagsallians eller utanför denna, och som anländer med mindre försening än flygbolagets egna nästföljande flygning.

Flygbolaget har inte redovisat vilka rimliga åtgärder som flygbolaget vidtagit i den uppkomna situationen för att boka om passageraren och måste därför betala kompensation till passageraren.

Göteborgs tingsrätt, 2023-10-04 dom i mål nummer FT 9759-23.