Author: Michael Forvass

En passagerare skulle flyga med SAS från Oslo till Bergen, när SAS ställde in flygningen på grund av hårda vindar i Bergen.

SAS har i målet argumenterat kring flygoperativa frågor varför flyget ställdes in. Domstolen har ofta inte flygoperativ kunskap, utan behöver av parterna ”undervisas” om omständigheter som påverkar exempelvis ett flygplan, och flygplanets begränsningar. För att domstolen sedan ska kunna avgöra målet på ett rättssäkert sätt, förutsätts förstås att parterna för fram rätt fakta.

I detta mål har SAS argumenterat att aktuell vind i Bergen vid tiden för planerad landning var högre än flygplanets, en Airbus A320, demonstrerade sidvindskomposant om 38 knop. Problemet var att SAS argumenterade att vinden på 1 200 fot höjd skulle användas, när sidvindskomposant avser maximal vindstyrka vid landning på landningsbanan. Den faktiska sidvindskomposanten var 12 knop då vinden var i stora delar längs landningsbanans axel. Denna argumentation var alltså direkt felaktig.

SAS har också påstått det var kraftigt regn på flygplatsen, då en flygväderrapport föreslog regnbyar i närheten (VCSH), att jämföras med kraftigt regn (RA+). Inget vatten hade rapporterats på landningsbanan då väderrapporten i sådana fall skulle rapportera landningsbanan som wet, eller damp om enbart fuktig. Nu var landningsbanan torr, dry. Maximal sidvindskomposant kan för vissa flygplanstyper minskas om landningsbanan var rapporterad som wet, men inte för Airbus A320 enligt SAS egen dokumentation. Även denna argumentation var alltså direkt felaktig.

SAS har också fört ett resonemang om att maximal sidvindskomposant minskar med reported breaking action. Ett sådant värde rapporteras om det är snö, is, slush eller standing water på landningsbanan. Inget av detta hade rapporterats. Ändå för SAS fram detta i sin argumentation och bevisdokumentation. Också denna argumentation var alltså direkt felaktig.

SAS har sammanfattat sin argumentation att flygningen inte var säker, och då SAS måste upprätthålla flygsäkerheten ställdes flyget in. Därför skulle SAS befrias från att betala kompensation till passageraren.

Det aktuella flyg som SAS ställde in skulle avgå från Oslo klockan 17:00. Från klockan 16:20 fram till klockan 21:55 då sista flyget lämnade, avgick tio flyg mellan Oslo och Bergen, där det aktuella SAS-flyget var det enda som ställdes in. Samtidigt som SAS-flyget skulle ha avgått, avgick ett Norwegian-flyg på samma sträcka. I samma stund som SAS ställde in aktuellt flyg, avgick ett annat Norwegian-flyg på samma sträcka.

Tingsrätten konstaterar att SAS inte har visat att väderförhållandena var sådana att flygningen inte skulle ha varit möjlig att genomföra med den aktuella flygplanstypen under de förväntade eller rådande väderförhållandena. Därför anser tingsrätten att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att väderförhållandena varit sådana att de i sig omöjliggjort passagerarens flygning. Väderförhållandena har därmed inte utgjort en extraordinär omständighet som befriar SAS från kompensationsskyldighet. SAS tvingas därför att betala kompensation till passageraren.

Solna tingsrätt, 2024-06-03 dom i mål nummer FT 8786-23.

Juristavdelningen har biträtt EAA Sverige i ett mål om kostnader i samband med att ett flygplan inte fick godkänt i en besiktning.

EAA Sverige har av Transportstyrelsen delegerats ett tillsynsansvar för verksamheten med amatörbyggda och experimentklassade flygplan. Bland annat besiktigar organisationen sådana flygplan på uppdrag av Transportstyrelsen.

En medlem i EAA Sverige, som inte hade uppfyllt kraven för sitt flygplan avseende ett obligatoriskt luftvärdighetsdirektiv, fick vid en besiktning av EAA Sverige en anmärkning att luftvärdighetsdirektivet inte var uppfyllt. Efterlevnad av ett luftvärdighetsdirektiv, som utfärdas av en luftfartsmyndighet, är tvingande och utgör en nödvändig förutsättning för ett flygplans luftvärdighet. Då flygplanet ifråga inte var luftvärdigt kunde ett flygtillstånd inte utfärdas, och det kunde således inte användas efter besiktningen.

Medlemmen stämde EAA Sverige för kostnader denne hade erfarit då EAA Sverige inte hade utfärdat ett flygtillstånd.

EAA Sverige och Transportstyrelsen, hade fortlöpande informerat medlemmen vad denne behövde vidta för åtgärder för att få ett flygtillstånd. Ändå åtgärdade inte medlemmen bristerna avseende luftvärdighetsdirektivet.

Tingsrätten konstaterar att det inte har framkommit att EAA Sverige på något sätt har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin myndighetsutövning, varför talan ogillas.

Luftfartslagen föreskriver att det är den som äger ett flygplan som är ansvarig för att ett luftvärdighetsdirektiv är uppfyllt. Att ägaren inte vidtar de åtgärder som ställs i ett luftvärdighetsdirektiv, utan vill belasta merkostnader på den besiktigande organisationen, är inte rimligt.

Solna tingsrätt, 2024-05-17 dom i mål nummer FT 2001-23

En passagerare skulle flyga från Aten till Arlanda med Norwegian, men flygbolaget ställde in flygningen med kort varsel. Mot denna bakgrund har passageraren som utgångspunkt rätt till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen.

Passageraren överlät sitt krav till en så kallad claim firm, eller fordringsföretag på svenska. Det är ett företag som övertar en fordran och driver den mot, i detta fall, ett flygbolag.

Denna claim firm överlät tillbaka fordran till passageraren, som överlät fordran igen till en annan claim firm. Denna andra claim firm var den som stämde Norwegian, biträdd av Juristavdelningen.

Norwegian invände att fordran alltjämt ägdes av den första claim firm, och att den andra således inte hade talerätt.

Tingsrätten konstaterar att det har varit möjligt för passageraren att överlåta sin fordran en andra gång, efter att den återgått till passageraren från den första claim firm.

Då Norwegian inte angett någon grund till varför flygbolaget inte skulle vara betalningsskyldigt, tvingas de nu att betala kompensation.

Attunda tingsrätt, 2024-05-08 dom i mål nummer FT 1822-24

Passagerarna skulle resa från Arlanda via Amsterdam och sedan vidare till Barcelona. Flyget från Arlanda var försenat vilket ledde till att passagerarna missade anslutningsflyget i Amsterdam och fick flyga till Barcelona dagen efter.

KLM argumenterade i tingsrätten att passagerarnas flyg från Arlanda till Amsterdam blev försenat på grund av att inkommande flyg, Amsterdam till Arlanda, var försenat från Amsterdam. Detta inkommande flyg från Amsterdam till Arlanda blev i sin tur försenat då ett helt annat flyg från tredje land – utanför Schengenområdet – ankommande Amsterdam hade passagerare med sig som fastnade i immigrationskontrollen.

Sju av de passagerare som fastnade i immigrationskontrollen från denna för målet helt irrelevanta flygningen till Amsterdam, dök inte upp till ombordstigningen för flyget Amsterdam till Arlanda. När ombordstigningen stängde, cirka 20 minuter innan avgång, gjorde KLM ingenting. Först en (1) minut efter planerad avgångstid började KLM att leta efter dessa sju passagerares bagage som redan var lastade. Detta gjorde att flyget till Arlanda missade sin så kallade SLOT-tid och blev än mer sena. Vilket fick följdverkningar för passagerarna som skulle flyga Arlanda via Amsterdam till Barcelona.

KLM kan inte härleda orsaker till en försening hur långt som helst tillbaka, särskilt inte händelser som rör vitt skilda flygningar. Orsakssambandet är varken rimligt eller adekvat. Vilket tingsrätten höll med om.

Tingsrätten menar att KLM inte har styrkt att det rört sig om en försening på grund av extraordinära omständigheter, utan snarare att det rör omständigheter som ingår i ett flygbolags normala verksamhet. Därför måste KLM kompensera passagerarna enligt Flygpassagerarförordningen.

Attunda tingsrätt, 2024-04-23 dom i mål nummer FT 14111-23

Två passagerare skulle flyga med KLM från Stockholm via Amsterdam till Nice. Byte av flygplan, transfertiden, på storflygplatsen Amsterdam var endast 45 minuter.

Flyget från Stockholm blev försenat med 37 minuter på grund av kapacitetsbegränsningar vid Amsterdams flygplats, orsakat av hårda vindar. Tillslut landade flyget 44 minuter försenat och passagerarna missade sitt anslutningsflyg till Nice.

I detta fall var det en ringa försening, vilken delvis orsakats av ett flygtrafikledningsbeslut, som varit tillräckligt för att passagerarna skulle missa sitt anslutningsflyg.

Tingsrätten konstaterar, i enlighet med praxis, att det får anses åligga KLM att planera sina flygningar så att en försening om cirka 45 minuter, även om den huvudsakligen orsakats av ett flygtrafikledningsbeslut, inte orsakar att passagerare missar sina anslutningsflygningar.

KLM har i målet åberopat mycket omfattande skriftlig bevisning där den mesta har varit irrelevant. Juristavdelningen har dokument för dokument förklarat för tingsrätten vad bevisningen egentligen visar. Därtill påstod KLM först att det var anslutningsflyget, Amsterdam till Nice, som var inställt (på grund av extraordinära omständigheter vilket skulle befria KLM från att betala kompensation till passagerarna). Det visade sig senare att anslutningsflyget inte alls var inställt utan avgick i tid. KLM:s processföring har varit påfallande rörig.

Attunda tingsrätt, 2024-04-18 dom i mål nummer FT 10087-22

Idag är det den hundrade dagen på 2024 och Juristavdelningen firar detta med att ha mottagit 100 domar för sina klienter hittills 2024.

För 99 av dem har vi vunnit framgång, och en där käromålet ogillades (den har överklagats). Enkel matematik ger 99 procent framgång så här långt.

Juristavdelningen har tidigare biträtt klienter inom olika rättsområden, men haft ett särskilt fokus på flygbranschen.

Behovet av juridik för flygbranschen har varit mycket stort och växer alltjämt, varför Juristavdelningen nu tar steget till att bli en byrå enbart fokuserad på rådgivning och tvistelösning inom flyg.

Vi biträder privatpersoner och företag i hela Sverige, och även klienter som inte är baserade i Sverige för deras svenska verksamhet.

För privatpersoner biträder vi ofta innehavare av flygcertifikat eller medicinska intyg i ärenden där Transportstyrelsen har återkallat, nekat eller annars begränsat ett sådant certifikat eller intyg. Vi biträder också anställda inom flygbranschen som sagts upp eller avskedats på felaktiga grunder. Slutligen biträder vi ofta privatpersoner mot större flygbolag när ett flyg varit kraftigt försenat, inställt eller om ombordstigning nekats.

Gällande företag biträder vi flera flygbolag, flygskolor, flygplatser, föreningar, drönarbolag, och andra företag i flygbranschen. Här biträder vi dels i operationella och regulatoriska frågor, dels med all möjlig affärsjuridik såsom bolagsrätt, avtalsrätt och tvistelösning.

Juristavdelningen föddes av tanken att vara just en juristavdelning för de som annars inte har tillgång till en sådan. Och det är precis vad vi är idag för många. Privatpersoner och företag.

Nu kan alla i flygbranschen ha sin egen Juristavdelning.

Ett flyg från Brussels Airlines på väg från Bryssel till Bromma fick istället landa på Arlanda, då Bromma plötsligt stängdes för landning efter det att ett annan flygplan fått punktering på landningsbanan.

I samma stund som Brussels Airlines-flyget landade på Arlanda öppnade Bromma igen för trafik. Brussels Airlines flyg tillbaka till Bryssel avgick först mer än två timmar efter det att det hade landat på Arlanda. Men utan några passagerare alls. Brussels Airlines valde att varken transportera sina passagerare från Bromma till Arlanda, eller att positionera flygplanet från Arlanda till Bromma för att hämta upp sina passagerare (vilket flygbolaget har en god vana av att göra). Istället ställde de in flygningen, lämnade alla sina passagerare bakom sig och flög till Bryssel tomma.

Brussels Airlines motiverade beslutet bland annat med att flygbolaget skulle använda samma flygplan till en annan flygning senare samma dag, att flyga Bryssel till Wien.

Passagerarna fick bokas om med andra flyg, och den passagerare som Juristavdelningen företrädde ankom Bryssel mer än åtta timmar senare än ursprungligen planerat.

Praxis säger att när passagerare blir ombokade till flyg som gör att de ankommer sin slutliga destination senare än andra alternativ, har inte flygbolaget vidtagit alla rimliga åtgärder. Tingsrätten ansåg att Brussels Airlines inte har visat att flygbolaget, med hänsyn till omständigheterna, vidtog alla rimliga åtgärder för att tillse att Passageraren nådde sin slutliga bestämmelseort snarast möjligt.

Solna tingsrätt, 2024-04-03 dom i mål nummer FT 10175-23

I december 2023 stadfäste Attunda tingsrätt en förlikning mellan två passagerare och Austrian Airlines. Domen innebar att Austrian Airlines omedelbart skulle betala passagerna kompensation och ersättning i ett mål avseende Flygpassagerarförordningen.

Men Austrian Airlines betalade inte, trots flera påminnelser. Juristavdelningen ansökte i februari 2024 om verkställighet hos Kronofogden, så att myndigheten kunde genomföra utmätning hos Austrian Airlines. Först då betalade Austrian Airlines till Kronofogden.

Flygpassagerarförordningen ger ett starkt konsumentskydd, men flygbolagen försöker ofta inskränka detta skydd på olika kreativa sätt. Även efter det att de fått en dom mot sig. Till en betydande kostnad för staten, det vill säga skattebetalarna.

En flygning med Ryanair blev kraftigt försenad, varvid passageraren var berättigad till kompensation enligt Flygpassagerarförordningen. Passageraren överlät sin fordran till ett företag att driva kravet mot Ryanair, och detta företag reklamerade kravet till Ryanair.

Ryanair har anfört att reklamation måste göras av flygpassageraren själv. Enligt Ryanair har endast ett krav om kompensation enligt Flygpassagerarförordningen överlåtits, men inte möjligheten att reklamera.

Tingsrätten konstaterar att den fordran som görs gällande grundar sig direkt på Flygpassagerarförordningen och är ingen avtalad förpliktelse. Det saknas stöd i både svensk lag och i Flygpassagerarförordningen för att ett företag inte skulle kunna inträda i en passagerares ställning avseende en sådan fordran och därmed överta passagerarens samtliga rättigheter och skyldigheter.

En sådan begränsning, fortsätter tingsrätten, skulle också vara svårförenlig med det konsumentskydd som Flygpassagerarförordningen och svensk konsumentlagstiftning avser att upprätthålla. Det skulle exempelvis innebära att konsumenten skulle hamna i en sämre situation jämfört med de möjligheter kopplade till en fordran som denne annars normalt har.

Mot denna bakgrund konstaterar tingsrätten att det företag som passageraren överlät sin fordran till har haft möjligheten att kunna framföra en reklamation till Ryanair och därefter föra talan avseende den aktuella fordran.

Reklamationen har därför skett på ett ändamålsenligt sätt i rätt tid, varför Ryanair är skyldig att betala yrkad kompensation till företaget.

Attunda tingsrätt, 2024-03-08 dom i mål nummer FT 12409-23.

Lufthansa hade sålt en flygbiljett till en passagerare att flyga från Göteborg (GOT), via München (MUC), via Singapore (SIN), till den slutliga bestämmelseorten Penang (PEN) i George Town, Malaysia.

Flygningen mellan MUC och SIN var försenad så att passageraren missade anslutningsflyget till PEN.

Lufthansa påstod att passageraren bokades om till ett senare flyg från SIN till PEN så att passageraren skulle anlända till PEN enbart 40 minuter senare än sin ursprungliga bokning. I sådant fall skulle Lufthansa befrias från skyldigheten att betala kompensation.

Passageraren befann sig dock inte på den flygningen och påstod att den inte hade blivit erbjuden en ombokning till PEN, och inte heller avvisat ett sådant erbjudande. Om Lufthansa påstår att så har skett har Lufthansa, enligt flygpassagerarförordningen, att visa detta.

Tingsrätten konstaterade att Lufthansa inte har visat att den påstådda ombokningen också verkligen erbjöds passageraren och att passageraren av egna skäl avvisade det erbjudandet till ombokning. Passageraren har därmed rätt till kompensation enligt flygpassagerarförordningen då passageraren tillslut anlände mer än fyra timmar sent till PEN.

Göteborgs tingsrätt, 2024-02-22 dom i mål nummer FT 19688-23.

En grupp passagerare hade bokat ett flyg med Norwegian från Arlanda till Rom, vilket Norwegian ställde in kort innan avgång. Norwegian bokade inte om passagerarna till annat flyg, utan de övergavs av flygbolaget.

Flygpassagerarförordningen ger ett starkt konsumenträttsligt skydd för flygpassagerare. Bland annat finns regler om att flygbolaget ska boka om passagerarna (om de vill) så att de når sin slutdestination snarast möjligt. Gör inte flygbolaget det finns möjlighet för passagerare själva att köpa biljetter med andra flygbolag och sedan kräva det flygbolag som ställde in flygningen ersättning för merkostnaden. Passagerarna ska också kompenseras med ett schablonbelopp.

Passagerarna köpte biljetter med ett annat flygbolag. Passagerarna anlitade sedan ett fordringsföretag som drev passagerarnas krav, men Norwegian bestred kravet.

Tills Juristavdelningen stämde Norwegian. Då medgavs kravet om kompensation men Norwegian bestred fortsatt ersättning för passagerarnas kostnad för alternativa biljetter.

Gällande rättegångskostnader argumenterade Norwegian för att varken ansökningsavgiften eller ombudskostnader skulle ersättas, då Norwegian delvis medgav kravet efter stämning.

Många flygbolag nekar passagerare den kompensation eller ersättning de har rätt till, även om de tar hjälp av ett fordringsföretag. Ofta behöver man stämma flygbolaget, som först då betalar enligt det europeiska regelverket. Men då har det tillkommit olika kostnader, såsom tingsrättens ansökningsavgift och ombudskostnader som förlorande part måste betala. Även om flygbolaget medger kravet efter stämning.

I detta ärende blev det merkostnader för Norwegian på över 20 000 kronor utöver att de tvingades betala alla krav passagerarna hade. Därtill ett antal timmar från Norwegian-anställda som skulle kunna användas till annat.

Attunda tingsrätt, 2024-02-19 dom i mål nummer T 12435-23.

Det är dags att summera 2023.

Den juridiska verksamheten knoppades av från echoes AB under sommaren och blev Juristavdelningen. Året har varit intensivt med kraftigt växande verksamhet, framför allt inom rådgivning till företag där vi nu samarbetar med ett stort antal små- och medelstora företag. Några av dessa har funnits i åratal, andra är startups eller scaleups.

Under 2023 har vi representerat våra klienter i nära 200 tvister i domstol, och många tvister har också gjorts upp utanför domstol. Vi har för våra klienter haft 100 procent framgång, antingen med en vinst eller en för klienten fördelaktig förlikning (det senare ett par procent av alla tvister).

Juristavdelningen driver många processer mot flygbolag. Det flygbolag vi har haft stämt flest gånger under 2023 är Lufthansa, följt av Wizz Air, Norwegian, SAS och Ryanair.

Juristavdelningen påstår att Flygpassagerarförordningen och praxis är mycket tydlig avseende flygpassagerares långtgående rättigheter. Det visar sig också i den framgång vi har i domstolarna. Flygbolagen torde ha en motsatt statistik, men ändå nekar de ersättning till passagerarna så att ärendet måste tas till domstol. Hur skulle skattepengarna kunna användas bättre?

Juristavdelningen har stämt flest gånger vid Attunda tingsrätt, följt av Göteborgs tingsrätt, Solna tingsrätt och Nyköpings tingsrätt.

Här kan noteras Göteborgs tingsrätts effektivitet, där det under 2023 enbart tog i snitt 96 dagar från ansökan om stämning till en dom, tillskillnad från Attunda där det tog 156 dagar och Solna där det tog 130 dagar. Snabbast har dock Luleå tingsrätt varit med 40 dagar.

Under 2022 kan noteras att Attunda tog i snitt 69 dagar från ansökan om stämning till en dom, och i Solna 30 dagar. Ser man till alla domar som Juristavdelningen representerat i under 2023 i hela Sverige är snittet 121 dagar, en uppgång från 2022 från 79 dagar i snitt.

Juristavdelningen går nu in i 2024 med ambitioner att växa inom alla våra verksamhetsområden, inte minst fortsätta tillväxten inom vår juridiska rådgivning för små och mellanstora företag. Vi kommer också fortsätta tillvarata flygpassagerarens – konsumentens – rättigheter mot flygbolagen. Vi förbereder just nu ytterligare ett par hundra stämningar.

Behöver du hjälp? Hör av dig till oss, kontakt.

Är du intresserad av att arbeta hos oss, hör av dig till jobb@juristavdelningen.se.

Gott nytt år!

Austrian Airlines nekade en passagerare med en funktionsvariation att flyga då flygbolaget själva hade bokat in passagerarens assistanshund felaktigt som en vanlig hund.

En vanlig hund som följer med i kabinen ska resa i en särskilt godkänd väska, men det behöver inte en assistanshund då den arbetar ombord, exempelvis med att lugna sin ägare om så skulle behövas. Vid incheckningen på Arlanda kunde Austrian Airlines inte komma in i bokningen för att ändra sitt misstag och boka om hunden som en assistanshund. Inte heller fanns det en sådan särskilt godkänd väska tillgänglig på Arlanda tidigt på morgonen. Därför nekades passageraren av Austrian Airlines att flyga.

När en passagerare, som har en giltig biljett, nekas att flyga uppkommer långtgående skyldigheter för ett flygbolag. Bland annat ska passageraren dels kompenseras med ett schablonbelopp, dels bokas om så att denne når sin slutliga destination snarast möjligt. Inget av detta gjorde Austrian Airlines.

Har passageraren som nekades att flyga därtill en funktionsvariation har flygbolaget än fler, och än mer långtgående skyldigheter.

Juristavdelningen driver löpande mål mot flygbolag där passagerare blir nekade att flyga. Men detta ärende sticker ut. Det finns grupper i samhället som av olika anledningar har erkänts ett mer omfattande skydd än den stora massan. Inom EU är det bestämt att personer med en funktionsvariation har ett mycket långtgående skydd när de flyger. Austrian Airlines var inte ens i närheten av att uppfylla något av sina skyldigheter i detta mål. De gjorde inget alls för att hjälpa passageraren. Samtidigt var det de själva som hade bokat in assistanshunden fel.

Parterna har förlikts vilket har stadfästs vid tingsrätten.

Attunda tingsrätt, 2023-12-11 dom i mål nummer T 933-23.

Juristavdelningen tar steget in på den sociala plattformen X med kontot @Juristavd.